Att leva utan smartphone: en uppdatering

Nu är det snart ett år sedan jag slutade ha en smartphone. Jag tänkte att det var dags för en uppdatering. Om vad jag ser för fördelar och nackdelar med att leva utan smartphone och ha en knapptelefon istället.

Jag slutade alltså att ha en smartphone för att jag var less, och det skrev jag mer om här. Min gamla telefon gick sönder och jag var inte lockad att betala för att skaffa en ny maskin som åt upp tid jag inte längre märkte att jag hade. Jag ville ha en telefon att kunna ringa 112 med om katastrofen kom när jag var i parken med mina barn, men jag ville inte scrolla, scrolla, scrolla i jakt på något som skulle få mig att känna mig värdefull och lycklig medan jag satt på den där parkbänken. Jag ville dricka en cappucino och läsa böcker.

Att rota fram en gammal knapptelefon ur en låda och prova att leva utan smartphone blev ett givet val. Nu, snart ett år senare, är jag fortsatt nöjd med det valet. Det här är en uppdatering på vilka fördelar, nackdelar och utmaningar jag ser med det.

Fördelar med att leva utan smartphone

Det här är de största fördelarna jag upplevt med att inte ha en smartphone:

• Jag har lättare att hålla fokus en längre tid.
  Det kan gälla stora projekt, som att skriva på min roman. Det kan gälla små projekt, som att plocka disk i maskinen. Det blir ett helt annat flöde när jag inte hela tiden blir avbruten eller avbryter mig själv. I stunden jag stannar upp och tappar bort vad det var jag skulle göra drar jag inte genast fram en telefon i jakten på en annan tanke att fylla huvudet med. Istället väntar jag tills jag kommer på vart jag var på väg igen. Det gör skillnad för resultatet av det jag gör.
• Jag läser mer.
  Mellanrum och pauser som tidigare fylldes av scrollande fyller jag nu med text. Jag har skrivit mer om att hinna läsa här.
• Jag är mindre orolig.
  Inte alltid, eftersom det inte är en sektig mirakelkur för allt ont i livet att leva utan smartphone. Och eftersom jag är en orolig själ av naturen. Men det hänger samman med den första punkten – att hålla fokus. Genom att inte ständigt vara på jakt efter någon annan input, och få gå in i djupt fokus, får min hjärna vila från alla tankar som snurrar.
• Jag får trovärdighet inför barnen när jag säger att de ska leka och inte se på film.
  Det är så tråkigt och jag hatar mitt liv vad ska jag GÖRA!!!?!?!?, säger de. Ni kan läsa en bok, säger jag, det gör jag när jag har tråkigt. Och så sitter jag faktiskt där i soffan med en bok, och inte med böjd nacke stirrande på en skärm.
• Jag sparar pengar.
  En knapptelefon är ofta billigare än en smartphone. Abonnemanget jag har kräver av naturliga skäl ingen surf. Jag har Spotify Premium bara i perioder (när jag är i intensiva skrivprojekt och vill kunna ladda ned spellistor till datorn offline.)
  Det finns nog mer pengar att spara för de som ofta använder sin smartphone för konsumtion av något slag, men det gjorde aldrig jag. Jag är ju inte en så impulsiv konsument som ni vet.

Nackdelar med att leva utan smartphone

• Man blir tvungen att förbereda sig.
  När jag åkte på arbetsresa till Sverige var jag tvungen att kontrollera vägen till kurslokaler och restauranger på min laptop på hotellrummet innan jag gav mig av. Om jag ska träffa en kompis brukar jag påpeka att de inte kan skriva på Messenger efter som jag inte ser vad de skrivit när jag inte är vid en dator. Dock upplevde jag att en stad blev mer levande och inpräntad i mitt minne när jag behövde förstå hur den satt ihop innan jag gav mig ut i den, och folk är duktiga på att sms:a eller ringa om man bara ber dem.
• Jag kan inte lyssna på musik jämnt.
  Det här trodde jag att jag skulle sakna mer än vad jag gör. Jag är mindre stressad av tystnad numera. Det är som om tystnaden inte längre är tomhet, utan ett utrymme. Vet inte om det låter begripligt men så känns det i alla fall.
  Jag lyssnar fortfarande på musik på datorn – när jag skriver, när jag jobbar. När jag promenerar och när jag städar lyssnar jag på poddar som jag lägger över på en gammal ipod.
• Jag känner mig konstig.
  Det här är förvisso knappast bara för att jag lever utan smartphone, men den udda detaljen hjälper i alla fall inte till. Man kanske inte tror det när man läser den här bloggen men jag när en dröm om att bara kunna göra som alla andra. Tyvärr vantrivs jag ofta då så jag får leva med att göra udda grejer.
  När det gäller knapptelefonen har jag dock upptäckt att många tycker att det är lite häftigt, så det känns mindre pinsamt än vad det gjorde förut. Det ligger väl i tiden kanske.
• Jag har ingen mobilkamera. Tänker aldrig på det här längre, men i början var det en omställning. Sedan gjorde jag det till en vana att alltid ha min systemkamera över axeln, den blev en lika självklar sak att ha med som min väska. Resultatet blev fler riktigt bra bilder och ett större fotointresse.
  Men det blir mindre selfies förstås. Vet dock inte om det är en fördel eller nackdel…
• Jag kan inte använda ”nödvändiga appar”. Jag bor inte i Sverige, så mina ”nödvändiga appar” är inte samma som för de flesta av mina läsare. Men bankärenden och identifiering på internet kan jag ju inte göra via mobilen. Jag har en sådan där bankdosa som ens föräldrar hade när man var liten, och det funkar bra. Men om det är en möjlig lösning i Sverige vet jag inte. Swish finns inte där jag bor, så det har inte påverkats. Bodde jag i Sverige tror jag dock inte att jag skulle behöva använda det så mycket eftersom jag så sällan köper saker.
  Vid några tillfällen har jag köpt kläder i svenska Facebookgrupper och då bad jag en kompis att hjälpa mig att swisha för att göra det smidigt. Jag köpte tax free-champagne åt honom på en färjeresa till Stockholm som tack, så alla var nöjda med utbytet.

Att leva utan smartphone: utmaningar för att bibehålla det positiva

Jag är inte rätt person för att lista nackdelarna med att leva utan smartphone, som ni märker. Jag är ju nöjd. De flesta nackdelar har också någon fördel kopplat till sig. Jag tänker inte ofta på att jag inte har smartphone, det är en vana. Det finns inga dagliga hinder som stör mig.

Andra skulle säkert uppleva fler nackdelar. Det här är ingen lösning för alla. Det är en berättelse om en upplevelse jag har, och som någon annan kanske också skulle kunna få.
Fler problem med att sluta med smartphone och hur jag löste dem skrev jag om i mitt första inlägg om att sluta med smartphone.

För mig är den största utmaningen inte nackdelarna med att vara utan smartphone, utan risken att fastna i nackdelarna med att ha en smartphone igen. Jag lever ju inte utan sociala medier, eller internet. I tider när jag är inomhus mycket, och har svårt att lägga aktiv fokuserad tid på aktiviteter jag tycker om, riskerar jag att fastna vid datorn och göra samma meningslösa saker som jag brukade göra på telefonen. Framförallt om jag är lite trött och skör och liksom inte orkar styra upp saker. När jag satt i karantän med barnen i december och vädret utomhus var två grader plus och duggregn och man aldrig såg solen… jamen då var djupfokus long gone och Facebookscrollet ett faktum.

De perioder jag märker att jag blir sittande för mycket vid datorn har jag olika trick för att ändra på det. Kanske är det ett tema för ett eget inlägg. Oavsett vet jag att jag är hjälpt av att inte kunna ta med mig den där världen av ändlös planlöshet runt i hela huset. Att inte kunna ta med mig den ut. Att stänga av den, och behöva gå och sätta på den och sätta mig på en stol och välja den varje gång jag ska in i den.

Och jag vet vilken upplevelse som väntar när jag väljer bort den.

Liknande inlägg:

• Sluta med smartphone – går det?
• Att skapa en städrutin: 3 tips för att lära sig städa.
• Att cykla med lådcykel utan el.
• Hur hinner man läsa böcker?
• Hur får man inspiration?

Vill du läsa mer av mig? Här hittar du mina bästa inlägg. 
Eller följ min Facebooksida eller Bloglovin för att inte missa nya inlägg.