Nettelblad

någon som skriver.

Att skapa en städrutin: 3 tips för att lära sig städa

Svartvit gammal bild på kvinna som putsar fönster.

(Bilderna i det här inlägget kommer från Unsplash.

I min sammanfattning av 2020 nämnde jag hur jag kommit framåt med vardagsrutiner, att vara förberedd för vardagens återkommande moment. Jag har nämnt det i förbigående i andra inlägg också, och varje gång jag skriver om det är det någon som ber mig att berätta mer. Det verkar som att fler än bara jag är intresserade av hur man ska få den där vardagen att löpa istället för att kännas som en ständig överraskning.

Det här är inte en blogg om hur man städar, men det är en blogg som ibland handlar om att hitta utrymme för sådant man tycker är viktigt, vad det viktiga nu än kan vara (böcker, barn, ens kreativa längtan). Därför kommer jag att dela med mig av tips om hur jag gjorde sådant jag inte tycker om att tänka på – som städning – till mindre av ett bekymmer, för att få utrymme för det jag vill tänka på.

Du är inte ett hopplöst fall – att lära sig städa

Städning och ordning är något vi ofta talar om som en egenskap, en robust del av vår personlighet. Man är ordningsam eller en slarvmaja, pedant eller hopplöst städfall.

Jag skriver inte den här texten för att jag är så duktig, utan för att jag brukade känna att jag var hopplös på det, och nu känner jag att jag gör det helt okej. Och för att jag vill säga att det är något man kan lära sig att bli bättre på.

Man har olika fallenhet för olika saker. Man kan vara mer eller mindre musikalisk, springa snabbt eller långsamt. Och man kan ha olika fallenhet för att hålla ordning eller se om det är smutsigt.
Men de flesta kan lära sig att springa snabbare även om alla inte kan springa snabbast. De flesta kan få bättre teknik för sin sång även om alla inte kan bli världsartister. Och de flesta kan förbättra sin städnivå.
Här kommer mina tre bästa tips för hur du kan göra det.

Tips 1: Hitta rätt målsättning

Jag borde börja städa, har jag tänkt många gånger, på samma sätt som man tänker jag borde börja träna. Seden har jag börjat städa på samma sätt som många börjar träna: intensivt och utan plan. Nu ska jag bli jättetränad och träna minst en timme varje dag! kanske wannabe-motionären tänker, och Nu ska det alltid vara städat och fint och allt på sin plats tänkte jag.

Problemet med den målbilden är att det är en dröm, men inte ett tydligt mål. Det är svårt att utvärdera – hur vet jag när allt är “städat och fint” och på sin plats? Det är lätt att känna sig misslyckad (definitionsmässigt blir ju en enstaka dammråtta ett misslyckande). Det är inte särskilt realistiskt (det är svårt att gå från avsaknad av städrutin till att ha allt i pedantisk ordning). Att ha en väldigt hög grad av ordning kan vara ett stort slutmål, om det är vad man vill, men i så fall behövs sannolikt mer konkreta delmål på vägen.

Det första jag gjorde var därför att specificera vad jag egentligen ville och sedan sätta mål med SMART-målformuleringsmetoden. Jag kom fram till att pedant-perfektion inte är vad jag söker just nu. Däremot ville jag hade bättre ordning på mina saker så att jag inte tappar bort dem, och jag ville ha en acceptabel basnivå av rengöring. Jag definierade vad “acceptabel basnivå av rengöring” var på en lista, som blev grunden för vad jag ville skulle städas varje vecka respektive varannan vecka. Jag ansträngde mig för att göra listan realistisk, en absolut basnivå som jag inte skulle skämmas över men som jag skulle orka göra vecka efter vecka.
Jag bestämde också vilken veckodag och vilken tid jag skulle göra det här.

Tips 2: Städningens komponenter: skilj på rengöring och att plocka i ordning

“Städning” är egentligen benämningen på två olika typer av handlingar:

  • Rengöring. Det vill säga att få bort smuts: damma, dammsuga, moppa, svabba toan.
  • Plocka i ordning. Att lyfta smutstvätt till tvättkorgen, lägga bort leksaker, plocka barnpyssel från köksbord till pyssellåda.

Att göra de här sakerna kräver skilda saker från oss, och att bli bättre på dem kräver olika strategier. Om du “vill bli bättre på städning” är det därför bra att du klargör för dig själv om du vill bli bättre på rengöringen, ordningen eller både och. Det här är även en bra utgångspunkt för diskussioner om städningen i hushållet. Ett supervanligt städbråk är att en parten säger Jag städar hela tiden och tänker på dammsugning, och den andra säger Jag städar hela tiden och tänker på plockandet. Båda har rätt, men de ser inte den andra partens del och tänker kanske inte ens på det som städning.

När jag skilde på rengöring och plockandet insåg jag att jag vill bli bättre på båda, men att plocket är en mer långsiktig process som kräver att jag gör en plan för hur jag ska rensa bland mina saker och se till att det jag äger har en given plats i huset. Men jag vill ju inte vänta med att rengöra mitt hus tills allt är sorterat och i perfekt ordning. Jag skapade därför en rengöringsrutin varje fredag, som är veckostädningen, och då fokuserar jag inte alls på att plocka. Jag lägger bara alla grejer som finns på ytor jag vill komma åt i en hög någon annanstans, och sorterar eller plockar bland dem vid ett annat tillfälle.

Utöver veckorutinen för rengöring gjorde jag en plan på hur jag skulle rensa bland mina saker, och när jag skulle göra det.

Tips 3: Göra på samma sätt varje gång

När jag väl hade en rutin för vad som skulle städas, och när det skulle städas, kunde jag utveckla sättet jag städade på. Målet var att det skulle ta så lite energi som möjligt. Jag märkte att jag blev väldigt trött av städningen och tänkte att det kunde finnas ett sätt att göra den mindre energikrävande.

Något jag märkte var att jag inte var särskilt systematisk. Jag kunde börja dammsuga i ett hörn, få syn på lite smulor i ett annat hörn, och liksom vina runt med dammsugaren som ett barn som jagar såpbubblor. Det gjorde att jag riskerade att missa områden, men också att min hjärna behövde vara onödigt aktiv eftersom den spanade efter smuts.

Därför bestämde jag en fast ordning för hur jag gör saker. Till exempel dammsuger jag alltid på samma sätt och i samma ordning och jag vet precis i vilket läge jag ska byta elluttag till dammsugarsladden. Då behöver jag inte fundera över om allt blir dammsuget, jag vet att jag har en ordning som fungerar. Städningen blir automatiserad och jag kan låta min hjärna ägna städstunden åt att tänka på något roligare, typ en romanhandling eller recept jag vill laga.

Några slutord om att lära sig städa, och några boktips

Jag hoppas att det här inlägget har hjälpt någon som vill få mer ordning eller ha det renare hemma men inte har hittat sättet att få till det. För någon annan är det kanske självklarheter – grattis, det här inlägget var inte för dig. För dig som har hittat hit för att du vill ha en förändring: heja dig, du är inte ett hopplöst fall.

Och om du är sugen på att läsa mer om städning (det är trots allt mycket roligare att läsa än att faktiskt städa), kommer här tre tips på böcker om städning:

  • Städa! av Estrid Holm och Lotta Kühlhorn. Handfasta tips om hur man rent metodmässigt kan genomföra städning av alla husets rum. Checklistor för vardagsstädning såväl som större storstädningar. Ordning och rensning nämns som förutsättning för att ha ett städat hem, men fokus ligger på rengöringsaspekten av städning.
  • The art of tidying up av Marie Kondo. Alla har väl hört om KonMari-metoden för att rensa bland sina saker? Det är inget jag följer slaviskt, men jag tyckte boken om metoden var intressant för att fundera kring vilka saker jag har och varför, hur jag kan gå till väga när jag rensar bland mina saker, och så vidare. Detta är alltså en bok om ordnings- och rensningsaspekten av städande, inte rengöringen.
    Tipsar om den engelska utgåvan eftersom jag förstått att den svenska översättningen inte ska vara så bra. (Är er japanska bättre än min läser ni förstås på originalspråk.)
  • Tid att städa – om vardagsstädningens praktik och politik av Fanny Ambjörnsson. Här lämnar vi det praktiskt tillämpbara och går in i teoretiserande om städningen, hur vi tolkar och resonerar kring den i samhället, hur vi pratar med varandra om den. Intervjuer med trettio olika personer om deras relation till städning varvas med teoretiskt ramverk. Kul att läsa och diskutera med någon om man inte får nog av att prata städning och varför det blir så svårt ibland.

Har du haft nytta av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar eller dela det vidare. 

 

Föregående

2021: Årets första inlägg

Nästa

Fem minuter. och så vidare

8 kommentarer

  1. Oj oj, det är sant att jag vill läsa om sådant här, städning och vardagsbestyr som jag kliar mig i huvudet över och undrar hur alla andra människor lyckas med men inte jag? Vi har gjort halvhjärtade försök till planer och scheman här hemma, men vi är två mycket lättdistraherade personer som är icke drivande i städfrågor.
    Tidigare har det ändå gått bra då vi alltid tvingat oss att städa innan gäster väntades, men nu i Corona-tider har vi aldrig gäster inomhus och ja…. kanske aldrig någon vill komma in i vårt hus mer! Haha!

    Min strategi, eller vad jag inbillar mig är min lösning, är att rensa ut. Färre saker. Skapa ett lättstädat hem. Det hjälper lite. : )

    • färre saker är nog absolut en skön strategi! Jobbar ditåt men har svårt att hitta rätt sätt för det. Har åtminstone börjat bestämma vilken plats de viktigaste grejerna ska vara på, och ordna en särskild plats för sådant som ofta låg utspritt tidigare (tex en korg för hjälmar i hallen, en särskild plats för paraplyer, varsin krok till barnen för kläder).
      Sedan måste man ju faktiskt inte städa. har tyckt att det var skönt att liksom ha bestämt mig för vissa saker som är min nivå, för då slipper jag tänka JÄMNT att “jag borde väl städa”…

  2. Martina

    Jag har läst KonMari på svenska och tänkte inte på att den hade en dålig översättning, men jag kanske inte är så noga. Beror kanske hur bekväm man är att läsa på engelska. För min del blir det lätt att det blir ett extra motstånd. Intressant läsning oavsett. Gillade speciellt det vanliga parbråket, att kunna mena olika typer av städning.

    • Har inte läst den själv på svenska, så kan inte uttala mig. De jag hört kritisera översättningen är folk som varit VÄLDIGT frälsta på KonMari-metoden och att den måste följas till punkt och pricka, så är man lite chill kanske det spelar mindre roll?

  3. Martina

    Kan dela med mig av något som hände ikväll, som kan härledas till städning. Jo hade haft läggning av yngsta och håller på och plockar, sätter igång en diskmaskin och en tvättmaskin. Efter varit uppe 20min inser jag att det ligger en krossad kruka med jord överallt och fattar inte hur det kunnat hända utan att jag hört något. Förstår till sist att innan läggning hade vi varit ute ca halvtimmen och att den måste ramlat då. Gått förbi den ett par ggr, men mest glad att yngsta också missade den. Inte velat behöva städa ännu mer. Eller jag gav den uppgiften till sambon, pallade inte. Städade lite annat som kompensation istället.

  4. Martina

    Nu när jag ändå är härinne och kommenterar 😉 så har jag haft lååånga läggningar med ljudbok (Spotify), där vi lyssnar på Bamse. Då har jag ikväll insett att i Bamse och Billy boy är Annika Anka och Mickelina ledsna för att deras föräldrar inte låter dom få en häst. I Bamse och Brummelisa så “slåss” de och Brummelisa om Bamses uppmärksamhet. Är ju inte originalförfattaren som skrivit dom men ändå. Jag är lagd åt att jag gillar när det är korrekt, så detta stör mig lite.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén