Nettelblad

skrivande, böcker, resor. och tre små barn.

Två bra dagböcker om skrivande

Skrivliv av Gun-Britt Sundström och Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Jag vet inte hur många böcker jag äger om att skriva, och hur många jag någonsin har läst. Hela min barndom plöjde jag böcker om gestaltning, karaktärsutveckling, dramaturgi. Aldrig gått någon skrivkurs men läst mig till beståndsdelarna i skrivandets hantverk många gånger om.

Böckerna jag tänkte tipsa om idag är inte genomgångar i skrivandets hantverk, utan dagböcker från skrivandet. Båda de här böckerna har jag läst mellan fem och tio gånger. Jag går in i dem när jag vill komma in i en viss känsla för mitt skrivande,  för mixen mellan skrivandet och den övriga tillvaron.

Skrivliv av Gun-Britt Sundström

Baksidestext på Skrivliv av Gun-Britt Sundström

Gun-Britt Sundström är författaren till bland annat kultklassade Maken (1976) och För Lydia (1973), en 70-talsversion av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken. Ingen av dessa böcker behöver man dock ha läst för att uppskatta Skrivliv, som är utdrag ur Sundströms dagböcker mellan 1965 och 1978. Som det står på omslaget – från att Gun-Britt ger ut sin första bok tills dess att hon får sitt första barn.

Jag tycker om många saker med den här boken. För det första är sållningen av dagboksutdrag skickligt gjort. Nutidens Sundström beskriver i förordet att hennes ambition är att få fram ett växelspel mellan skriv och liv, och det är just det som gör behållningen i boken. Att följa ett skrivande liv, och passionen till skrivande, bildning, arbete. Och samtidigt påminnas om livet utanför skrivandet, hur det flyter fram, och hur fint det kan vara i sin enkelhet. Jag njuter och inspireras av att läsa om en skrivande människa som i grunden är glad. Det är lätt att hitta skildringar av olyckliga konstnärssjälar, svårare att hitta glada berättelser fyllda av upptäckarglädje och bildningslusta. Här finns cykelfärder och bokläsning, njutningsfyllt arbete i timtal, en fear of missing out som handlar om ifall man skulle plugga klassiska språk eller folklivsforskning istället. Ett intelligent feel-good-skrivande som jag trivs med att gå in i.

Skrivliv av Gun-Britt Sundström

Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Karin Erlandsson är finlandssvensk författare bosatt på Åland som skrivit bland annat Pärlfiskaren som jag skrev om i mina barnbokstips för sommarlovet, och deckare som utspelar sig i Österbotten. Jag hade inte läst något annat av Erlandsson när jag läste Alla orden i mig, så även denna fungerar utmärkt även om man inte har följt hennes författarskap i övrigt.

Alla orden i mig är uppdelad i två delar: den första delen innehåller krönikor om skrivande, och den andra delen är en skrivdagbok som sträcker sig mellan 2014 och 2018. Båda delarna är riktigt bra, men det är till skrivdagboken jag ständigt återkommer.

Från skrivdagboken får jag känslan av att jag och Karin Erlandsson skriver på ett liknande sätt. Alltså, i själva skrivprocessen. Intensivt, ibland överväldigande intensivt, en kapacitet att producera och mata framåt tills kroppen värker och hjärnan blöder och sedan lite till ändå. Vi sätter båda högtflygande mål för våra första utkast, överraskar oss själva med att hela tiden spänna bågen lite till. Men njuter också, i vårt skrivande. Blir euforiska i de där stunderna när texten flyter, de som är som runner’s high fast med skrivande, tusentals ord och djupt inne i i texten och man vill aldrig sluta.

Det finns annat jag känner igen mig i här. Jag månadshandlar också i perioder (i kontrast till att veckohandla, ett knep Erlandsson nämner i boken apropå författarekonomi som sägs vara knaper). Att koppla av efter att ha skrivit klart ett manusutkast är att storstäda. Att en vilsam dag kan vara en dag när man bakar femtio tunnbröd. Och förstås alla skildringar av ett skrivliv som är så Ålandstypiska – att lägga sig i gungan på Lilla Holmen, se upp mot skyarna och tänka. Att skriva färdigt texter på en färja. (Hur många texter har jag inte skrivit på en färja).

Till den här boken återkommer jag när jag vill läsa om någon skriver som jag skriver, inte i språket utan i metoderna. Som att ha den där skrivkompisen man inte har tid för att ha, eftersom man är upptagen med att skriva istället.

Föregående

Söndagsplock vecka 28

Nästa

Principer

2 kommentarer

  1. Men gud. Vilken fin blogg, jag älskar hur du uttrycker dig. La till denna sidan bland bokmärken. De här böckerna låter väldigt intressanta, läsvärda. Jag fastnade för att du nämnde att Gun-Britt i grunden är en glad person. Det är faktiskt inte så ofta man hör om sånt, för oftast målas bilden av en “konstnärssjäl”, en skapande människa, upp som någon som måste bära på ett antal tragedier och må hemskt dåligt. Skönt att få de fördomarna lite raserade ibland. Tack för tipsen! <3

    • Åh, tack! Ja, skönt att få bli inspirerad till liksom att man kan få skapa och må bra samtidigt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén