att skriva

Skrivandet. Skrivandet!

juni 23, 2021

Citat ur Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Citat ur Alla orden i mig av Karin Erlandsson

(Ur Alla orden i mig av Karin Erlandsson.)

"Art: the indisputable transcendental function." Citat från The journals of Joyce Carol Oates 1973-1982

(Ur The journals of Joyce Carol Oates 1973-1982)

Det är när en vabbdag övergår i eftermiddag som jag inser betydelsen av att få vänta och få längta utan att känna att man är ansvarig för nästa steg. Att kunna hoppas på det förändrande, utan att längre vara den som ska åstadkomma det. Det är först när jag släppt taget som jag för en stund kommer att få ron i ett avslutat projekt. Och är det något jag kan unna mig, så är det en stunds ro.
Ro och förväntan.

Sätter mig med en kopp kaffe på balkongen. Den tryckande hettan, de sista korrfelen, och jag.
Skriver följebrev.
Dubbelkollar bilagor.

Undrar om pulsen borde gå upp nu. Stirrar bara på skärmen. Vill egentligen inte släppa taget, jag har levt med den här berättelsen så länge, jag kan leva med den för alltid.
Vill egentligen inte släppa taget, för allt jag trodde att jag ville ha har tappat i betydelse.
Länge trodde jag att jag ville få ge ut en bok för att det skulle ge mig rätten att skriva, men den rätten har jag ju redan, jag har tagit mig den.
Ännu längre trodde jag att jag ville få ge ut en bok för att bli läst, för att få uppleva hur min värld blev en annan värld i någon annans huvud.
Men det har jag också redan fått uppleva. Jag skickade manuset till människor som fick läsa,  de läste. Världen på mina sidor väcktes till liv i deras sinnen, de reflekterade kring människorna jag skapat, de tog del av en upplevelse. Det var gåshudsintensivt att få se sitt skrivna ord göra sådana saker.

Jag fick det, jag fick vad jag ville, i en liten skala, men större blir inte alltid bättre, i det stora finns kravet på att växa och bli mer.
I det lilla finns bara essensen.

Jag fick det som jag ville, jag tänker på det på balkongen, jag dricker av mitt kaffe, jag dröjer med att skicka mailet.
Länge ville jag få en bok utgiven för att jag trodde att det skulle förändra mitt liv, men jag har slutat att drömma om en förändring, vill jag ha en förändring ordnar jag den själv. Jag behöver inte vänta på någon annans svar för det.
Och ändå har jag gjort mig redo att skicka iväg den här berättelsen.
Varför?

Påminner mig hur Gun-Britt Sundström skriver i sina dagböcker från 60 och-70-talet, när hon får en romandebut antagen av Bonniers och tvekar. Att ett fullgott skäl att ge ut en bok är för att se vad som händer.
Det behöver inte vara större än så, det behöver inte vara en längtan efter det livsomvälvande, det kan också bara vara detta:
min kopp kaffe, och de sista korrfelen, och jag. En het dag på balkongen, den första fria stunden från barnens larm den här dagen, och min längtan efter att något ska hända, något vad som helst, som skakar om mig.

Att lägga in en spänning jag inte kontrollerar.
Så jag hänger mig åt ovissheten, och skickar iväg.

Läs mer:

Här hittar du alla mina inlägg om skrivande och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook eller Bloglovin’ för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.

+14

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply Böcker jag läste i juni - Nettelblad juli 10, 2021 at 10:59 f m

    […] I juni avslutade jag och skickade iväg mitt stora skrivprojekt. Det är en sådan urladdning, på många sätt ett antiklimax, att nå den punkten efter så lång tid och så intensivt arbete. Jag skrev många gånger om det i juni, bland annat i det här inlägget. I tomheten som uppstår när jag inte skriver, men hela mitt sinne fortfarande är kvar i känslan av slutspurten i en skrivprocess, hjälper det för mig att läsa om andras ord. Alla orden i mig av Karin Erlandsson innehåller dels essäer om skrivande, dels utdrag ur Erlandssons skrivdagbok under några år. Våra skrivprocesser, eller kanske åtminstone skrivmentaliteter, påminner om varandra. Att Karin Erlandsson dessutom bor på Åland gör att det känns ännu mer hemtamt; jag har också suttit och skrivit slutscener till dansbandsmusik på Rosella, jag har också legat på spindelgungan på Lilla Holmen och stirrat upp i himlen och samlat kreativ kraft. Mer om boken har jag skrivit här. […]

    0
  • Reply Glimtar, juli 2021 - Nettelblad juli 19, 2021 at 3:44 e m

    […] får ett mail som handlar om mitt bokmanus. Jag har undrat om jag har blivit gammal och blasé eftersom jag inte tänker på det hela tiden, […]

    0
  • Leave a Reply