sånt som inte får plats i andra kategorier

Låtar, 2023: Caramelldansen

december 27, 2023

Det här är inte min höst!
Jag, som hade berättelsen klar för mig.
En händelselös stillhet. Samma loja uttråkning som i mellandagarna. Allting gjort, anspänningen över, nu bara kvar att äta choklad vars smak man redan tröttnat på, låta dagar dras ut i sega timmar, löpa oändligt långsamt och samtidigt så snabbt som det blir när inget särskilt händer.

Men det är oktober 2023 och jag har vunnit en tävling. För min text som föddes i mig, det här märkliga året när jag trodde att jag skulle sluta skriva.
För min text, som jag var så ledsen över, när jag hade skickat in den en sen sommarnatt, minuter från deadline.
Att jag inte lyckades förvalta den här berättelsen som kommit för mig.
Och trots allt lyckades jag med det. I slutändan, något att vara stolt över.

Det här är inte min höst!
Som den skulle ha varit. Men för varje dag som går tydligare att det här är vad jag vill fortsätta att göra. Den där novellen, samma funktion i den som en flyktig förälskelse kan ha efter att man lämnat en kärleksrelation. En påminnelse om att det gamla inte var det enda. Den där novellen, en väg bort från den roman jag skrivit så många gånger, utan att hitta rätt. Det kommer nya berättelser, jag ska skriva dem.

Att ta vara på den här möjligheten är att ge skrivandet fler chanser.
Att gå på pressfotografering. Att svara ja, ja, ja till intervjuer.
Att synas, utan kontroll, och utan att gömma sig.

Det här är inte min höst!
Jag skulle inte resa så mycket. Det räckte med arbetsresorna. Jag skulle vara hemma, jag skulle baka bröd.
Jag ville inte ha uppståndelse, jag har haft uppståndelse nog för en livstid.

Packa packa väskor. Inte glömma pass, inte glömma klänningen, inte glömma barnen, inte glömma mig själv.
Inte glömma att få marsvinen till det andra hem de bor i när vi reser. Inte missa båten.

Vad jag drömde om detta – ett tecken, ett erkännande, något nytt att svara på frågan hur går det med skrivandet så att själva skrivandet kan få göras ifred.
Allt detta ville jag men inte att vara så trött.

När stora saker händer behöver jag ofta den banalaste musiken.
När huvudet är hysteri bland allt som ska göras och man bara ska marschera framåt.
En påsk var jag så ledsen, kanske var det den mörkaste punkten ur vilken vändpunkter föds. Och allt jag kunde lyssna på var MDMA och Llama in my living room för jag klarade inget mörkare än så.

Och den hysteriska kvällen när jag efter jobbet ska packa ihop oss alla med krafterna jag för länge sedan gjort slut på för att resa till Helsingfors, då lyssnar jag i fyra timmar på Caramelldansen
Allt man måste göra kan göras till en hög rytm.

En sömnlös natt på partyfärjan, koffeinet i kroppen, klackarna på, upp på scenen, ta sitt pris, efteråt när man talar med de finlandssvenska förläggarna, en strof genom huvudet:
lyssna och lär, missa inte chansen.

Belöningen kommer efteråt.

Läs mer:

Här hittar du alla inlägg i övrigt-kategorin och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Facebook.
Mina texter bortom bloggen hittar du här.

 

 

 

+24

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Låtar, 2023: Into the fire - Nettelblad december 29, 2023 at 11:30 f m

    […] Låtar, 2023: Caramelldansen (oktober). […]

    0
  • Leave a Reply