Vabben, vabben, vabben, eller: 5 tips för den som vabbar

Det är januari, det är vabb. Är det vad man hör folk prata om allra mest just nu? Hur livet är en lång radda magsjukor,  förkylningar, feberdagar. Just när det lättar tycks det slå till igen. Som vädrets växlingar, från snöfall till slask till ishalka innan man ens hunnit få klart för sig vilket väder det just var.

Det är tungt att ta hand om sjuka små, och alldeles särskilt om man själv är sjuk. Att sova sämre, tvätta lakan om natten, ge sig ut i snöstorm för att köpa glass för att det är det enda någon kan äta idag, eller ta hand om sista-dagen-sjukdomens rastlösa syskonbråkande och leksaker-på-golvet-kaos. Från en vabbare till en annan kommer fem tips för att göra vabb-dagarna lättare:

Skapa kontroll

Kontrollförlusten är något av det värsta med de här långdragna av-och-på-vabbperioderna som känns lika tungt som att skjuta en barnvagn genom snömodd. När förutsättningarna ständigt ändras för dagsplaneringen känns det som om livet kastas huller om buller. Då kan det hjälpa att ta en stund och hitta planeringen och förutsättningarna för situationen som nu är. Jag brukar sätta mig med en kopp kaffe och skriva ned vad jag inte hann klart på jobbet och vad vi ska äta och om något behöver handlas. Extremt basic grejer alltså, men det hjälper mig att slippa stresstankarna som snurrar i bakhuvudet och får min hjärna att fatta att nu är det ett nytt läge.

Skaffa sällskap

Vadå, man är ju med någon hela dagen om man vabbar?
Ja, ett barn. Det är inte samma sak som att ha utbyte med någon annan vuxen. En underbar sak med att gå till jobbet är att man får prata med vuxna människor. Mina vabbdagar chattar jag järnet med mina kompisar istället. Telefon kan också funka men jag tycker chattande funkar bäst, så man kan ha lite lågintensiv kontakt med folk dagen lång men vara redo att springa med kräksskålar närhelst det behövs.

Gör något eget

Tillvaron blir så liten när vabbdagar fogas till vabbdagar. För mig är det här den tuffaste biten: att det känns som om allt som är mitt eget bortom barnlivet skrumpnar ihop. Så jag brukar sätta barnen med sina skärmar och ha någon stund på dagen då jag gör något som bara är mitt. Skriva lite (gissa varför jag bloggar typ en gång om dagen just nu…) eller ta en promenad.

Planera in luft

Det här är den svåraste punkten, kanske omöjlig, men jag försöker att hela tiden lägga in mindre i vårt schema än vad jag tror att vi kommer att klara av. Om allting inte redan sker på marginalen blir det så mycket lättare när marginalen skärs bort med råge.

Ha reservmat hemma!

En underbar grej med att ha barn i skolan är att man inte behöver laga lunch åt dem. En jobbig grej med vabb är att man måste göra det. Jag har alltid ägg, kikärtor, pasta, ketchup och morötter hemma. Då kan jag servera pasta med ketchup, stekt ägg, kikärtor och morotsstavar. Funkar inte för supersjuka barn och säkert inte för alla barn, men poängen är ju i alla fall att ladda upp med saker som kan vara i skafferi och kyl eller frys ett tag och hålla sig redo för när de behövs.  Det är bra om det inte är för goda grejer, typ snabbmat (om ingen är så sjuk att det är allt de kan äta förstås, men det här är för lagret) för då kan man bli sugen att äta det annars också och så finns det inte kvar som reserv när man behöver det.
Det här receptet har också ingredienser som håller länge, så det är bra reservmat.

Och nu är det slut på min egna stund, och dags att återgå till verkligheten.
Glad vabb till mig, glad vabb till er!

Läs mer:

• Sällskapet. Kräksskålens storhet.
• Glada vabben. Vilket ord är det man inte får säga?
• Sommarmaten.
• 5 tips för utflykter med barn.
• 5 tips för att leva billigt och spara pengar.

Här hittar du alla mina inlägg om familj,  här finns alla inlägg om enklare liv och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook  för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat. Eller skriv en kommentar!