Låtar, 2023: Kong i byn/Rave i mitt garage

Det är april 2023 och allt jag vill ha är min fantasi.
Jag jobbar på neurologen på stora universitetssjukhuset som en del av min specialisering och det är många saker men det är inte kreativt. De här månaderna, i en annan stad och en annan specialitet, framträder psykiatrins frihet tydligare för mig. Det är en specialitet där man kan slita sitt hår över bristen på fyrkantighet, diagnostisk exakthet, självklara vägar framåt. Men det innebär också en konstnärlig frihet. För mig är fantasin essentiell i mitt yrkesutövande, den rör sig genom samtalen och är det som möjliggör en allians med patienterna även när vi kommer från helt olika bakgrunder med helt olika liv. Det är fantasin som gör att det går att hitta någon gemensam punkt, någonting begripligt eller relaterbart, i nästan varje människas historia.

Jag har ett tänkande som går sidledes lika mycket som det går framåt, har alltid gjort associationer andra inte gör, förknippat och satt ihop företeelser som andra inte tycker hänger ihop. Jag pratar i liknelser, översätter skilda världar till varandra. Kanske är det något omoget i mig, kanske har jag aldrig slutat leka.
Det har fått en plats och en nytta i mitt skrivande, det har fått en plats och en nytta i psykiatrijobbet.

På den här platsen, den här våren, har det ingen plats.
Varför ha ett sinne som hoppar åt sidorna om man skulle kunna gå rakt fram, om man travar raka rätta vägen framåt kommer man ju fram snabbare.

Jag leker inte på jobbet, jag leker inte om kvällen (för jag hinner inte, orkar inte, kan inte skriva).
Men jag leker med musiken, som jag gjort hela mitt liv.
Bara trallvänliga låtar, varenda låt handlar om mig.

Allt är så allvarligt, jag kan inte lyssna på något med ett uns av allvar. Jag måste lyssna på det mest banala, jag överlever inte utan kontrasten, som det söta mot det strävt feta på en ostbricka med sylt.
Jag lyssnar på Spotifys epa-dunk-spellista, varenda dag.

Så föds ytterligare en sideledesassociation. De allvarligaste och vidrigaste av tillstånd – sjukdomar som gör att man inte kan svälja, andas, tänka. Den egna tyngden (att vara så trött fortfarande efter allt som varit, att inte passa in).
Och vetskapen att om man ska stå ut med allt livets allvar kan det som krävs vara dunk dunk, untz untz.

Att gå genom kulverten varje morgon och lyssna på Rave i mitt garage (den uppspeedade versionen, vad är den här tiden i livet annat än den uppspeedade versionen). Den handlar ju egentligen inte om någonting men i leken handlar den om mitt liv. Man kan ha världar i sitt liv som inte är för alla men för den som uppskattar dem är något helt annat än det vanliga, ens underfundiga märkliga sinne kan vara ett garage och där är det rave. Strunta i de som inte förstår det, bjud in alla som passar där, jag sa fuck you dra kom på rave i mitt garage.

Att gå genom kulverten varje eftermiddag, lyssna på Kong i byn. Herregud, när banaliteten når nya nivåer, det är en epadunklåt som egentligen är en reklamlåt för Lidl men Lidl har lyckats med reklamen och när jag inte längre kan tänka en enda tanke klart och inte vill tänka på ett enda provsvar till, då kommer den som ett anthem, en befrielse. Min höft har börjat värka av kulvertens hårda golv mot mina tunna inneskor och jag har börjat halta, bilen är från 92, låter som konfetti, jo jag är från -92 och här altar jag fram men jag går minsann ändå, jag tar mig ju framåt.

Texterna letar sig in i mitt huvud som citat gör för mig, seglar upp som svar på livets alla situationer. När en kirurgkonsult skriker på mig i telefon och slänger på luren mitt i en fråga far det genom huvudet, med rösten från pappan i Rave i mitt garage:
inte den tonen du!. 
När jag avslutar en vecka med att lyckas med det som varit svårt, efter att ha brutit ihop och trott att det aldrig skulle gå. Praktiska saker, när det sätter sig i händerna, händernas egen intelligens, den jag trodde att jag aldrig hade, den jag behövt tvinga och kämpa mig till:
Visa dom var skåpet står, jazzar i min fleece.

Allt är fantasi, allt är lek, allt är blodigt allvar.

Läs mer:

• Låtar, 2023: Kill her freak out/Breathe (december).
• Låtar, 2023: I baren/En mörk natt (januari).
• Låtar, 2023: Hall of fame (februari).
• Låtar, 2023: Renaissance (mars).
• Låtar, 2023: Empire state of mind (maj).
• Låtar, 2023: Dad told me/Dance again (juni).
• Låtar, 2023: Get free (juli).
• Låtar, 2023: ingenting ingenting alls (augusti).
• Vinter till sommar. 
• Citaten.

Här hittar du alla inlägg i övrigt-kategorin och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Facebook.
Mina texter bortom bloggen hittar du här.