Jag promenerade en gång om sommarnatten och greps av en plötslig lust och längtan. Det var i Sunnersta i Uppsala, det var när det närmade sig slutet av vårt Sverigeår. Ett år som var var intensivt hela tiden – samma känsla som under en nyårsfest som fortsätter för långt in på småtimmarna. Att gå under och pånyttfödas på en och samma gång.
Jag var mycket trött, jag visste att jag skulle vara trött länge än.
Jag gick genom midnattsmörkret, längs sjön och genom villakvarteren där natten gjorde husen till dockskåp att titta in i hos de som fortfarande var vakna, och det var något med att sommarnatten inte längre var så ljus som en försommarnatt, det var något med doften av fukt som påminde mig: det kommer en höst. En alldeles vanlig höst där man får packa gympakassar och promenera i regnet och leta efter vantar och man kan stå länge om kvällen och laga mat.
En lust och en längtan, mitt i allt det trötta. Det skulle komma en höst, och jag ville ägna den åt grönsaker.
Jag hade länge mest ägnat mig åt halvfabrikat och recept som inte var längre än några rader. De sa att det var en sommar som bara regnade bort men ändå dök det upp dagar som var så heta att jag inte ville stå i köket längre än fem minuter, och de andra dagarna behövde jag ändå ägna åt att flyttpacka.
Men detta, drömmen: jag drömde om att skiva lök och steka den länge i olivolja. Jag drömde om att ugnsrosta blomkål och mixa ned den i en soppa med rosmarin och chili. Jag ville göra som på bokklubbsmiddagen en gång, pumpa som en efterrätt, söt och varm med iskall vaniljglass. Jag ville baka kalljästa frallor med rödbetor och pumpafrön, så röda och vackra mot kökshandduken när de kommer ur ugnen, det söta i kontrast mot smält smör och ostens sträva, feta.
Jag ville steka aubergine! Se den suga i sig mer olja och mer, lika mycket längtade auberginen efter att svälja olja som jag längtade efter att fylla livet med mina drömmar. Steka den, med chili och vitlök sedan de konserverade körsbärstomaterna på, koka in i varandra tills alla smaker bor tillsammans, varje tugga aubergine i grytan en värld i min mun.
Jag ville baka spetskål i ugnen, mjuk så den faller isär när man ska skära den, en kål som bjuder in till att äta! För vad skulle man annars göra med en kål. Jag ville mixa en valnötspesto och servera den till. Jag ville äta den andäktigt, som om det vore min första kål och min sista fast det förstås bara var en i raden av alla grönsaker som skulle följa denna underbara och höst och jag ville
låta resten av maten vara i periferin, som man ibland måste skjuta saker åt sidan för att något annat väller in och tar över,
låta grönsakerna dukas fram, vara festen och huvudsaken.
Jag värnade om mina drömmar; dagen därpå lyssnade jag på en podcast om lök när jag gick min kvällspromenad.
Barnen frågade när jag kom hem om jag hade haft det trevligt.
Jag sa ja, jag lyssnade i en halvtimme på några som pratade om vilken som var den bästa löken.
De föll ihop i skrattparoxysmer, den här mammavarelsen är uppenbarligen galen! På semestern går hon uppför berg och om kvällen tänker hon på schalottenlök.
Jag värnade om mina drömmar; jag köpte en bok jag drömt om ett år. Grönsaker A-Ö av Paul Svensson.
De första veckorna efter att jag flyttat hem. Nu har jag inte längre dubbla boendekostnader, tänkte jag, nu kan jag fira med att köpa mig något fint.
Om kvällarna läser jag: om jordärtskockor och gulbetor, om zucchini och blomkål. Om stjälk och blast. Om blad. Om innertemperatur och smakkamrater. Om det man kan ägna sig åt om man vill låta en stor och överväldigande värld försvinna: fördjupa sig i något, in i minsta detalj.
Jag drömde om en höst, och den kom.
Det kommer alltid en höst, den är nu.
Läs mer:
- Kapriskonceptet. ”Kapris kom in i mitt liv som en kärlek i mogen ålder. Kapris kom in mitt liv när jag redan hade allt jag behövde.”
- Måltiden. tomatsoppan, så mild och så god.
- Febrar. Jag var olyckligt kär, det var en livsstil.
- Drömmarna, del 1.
- Drömmarna, del 2.
- Drömmarna, del 3.
- Drömmarna, del 4.
Alla mina inlägg om mat hittar du här och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Facebook.
1 Comment
Underbar text ! Så härligt med en ny årstid som ger mer tid på något vis. Lite lugnare och inte lika flängande. Ska också laga massor av mat med grönsaker och njuta.