I december läste jag en enda bok.
Vad gjorde jag istället? Var på många platser, antar jag.
Var så trött. Letade efter saker jag tappat bort, kanske i både bokstavlig och bildlig bemärkelse.
Året hängde över mig som en tyngd, som när jag var på Tom Tits experiment på en skolresa i mellanstadiet och det fanns en dräkt man kunde prova att ta på sig som skulle väga lika mycket som viktuppgången en fullgången graviditet.
Tyngden var så enorm, det kändes orimligt att man någonsin skulle delta i något som var att bära på så mycket för någon annans skull.
Om jag läste något särskilt i december, denna enda bok?
Jag läst vad som fanns till hands. Det var Sprängaren, Liza Marklunds deckardebut. Den fanns i en hylla där jag befann mig när jag fick tid att läsa, och kanske är det också en lärdom om hur man får läsandet att hända: att göra det utifrån de omständigheter som erbjuds.
Jag tyckte om den, jag har läst några andra av Liza Marklunds böcker om journalisten Annika Bengtzon när jag var nygravid en gång i tiden, i tröttheten och illamåendet var de tydliga och spännande och lagom. Man kan läsa dem och tänka på drivet, försöka få in det i sitt eget skrivande även om det är i en annan genre och av en annan sort. Att varje scen för berättandet framåt, i den stora berättelsen och i den lilla.
Senare i december läste jag dagstidningar, papperstidningar, hemma hos mina föräldrar.
En gång när jag var sexton skrev jag ett blogginlägg om att det första jag skulle göra när jag flyttade hemifrån var att skaffa en dagstidningsprenumeration. Sedan blev det inte så, det är väl så i livet, man kan göra sig så många föreställningar, man kan göra sig andra erfarenheter.
Men jag drack mycket kaffe, åt saffransbullar, och njöt av tidningspapperskänslan mot fingertopparna när det var dags att vända blad.
Snart, tänkte jag, kommer jag att orka läsa hela artiklarna igen.
Läs mer:
Här hittar du alla mina inlägg om böcker och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.
7 Comments
jag minns när jag back packade i södra Afrika för typ 8 år sedan. jag hade inga böcker med mig utan läste bara det som fanns på engelska eller svenska på de hostel jag passerade. jag minns fortfarande vissa av böckerna, och minns läsupplevelserna som starka. kanske för att läsningen var liksom det enda att hålla sig i. jag reste ensam precis efter min mamma dött. och det var en ovanlig resväg, nästan alla hostel jag kom till var tomma eller med två-tre gäster.
minns att jag läste: mannen som slutade ljuga, om sture bergvall av dan josefson och blev väldigt tagen av det här med fiktiva minnen. att det går att få folk att tro att de varit med om saker. och om en viss skepsism mot psykoanalys som jag delvis fortfarande bär på, nästan enbart grundat på den här boken. inte så vetenskapligt. minns att jag var otroligt misstänksam mot en psykolog jag försökte gå till när jag kom hem. tyckte att hon ledde mig till att tro att saker hänt som bara kanske hade hänt.
och en svensk deckare som var översatt till engelska med skildringar av grova sexuella övergrepp. typ en mamma som blev inlåst i en källare till villan mitt emot sitt eget hur och använd som sexslav. denna minns jag att jag läste medan jag sov på en strand i Malawi med en kille jag träffat. det var en så konstig tid. men man är ju lika morgonpigg på stränder som i sängar så det var väldigt skönt att ha något att läsa tills han vaknade, det minns jag.
var ville jag komma med detta… jo: att det där sättet att läsa på är väldigt speciellt och fokuserat, som när man sitter på toa och läser baksidan på shampo-flaskan. allt är intressant. jämfört med när man sitter med flera bra böcker framför sig och bara glider ur text efter text.
vilken underbar kommentar, ett helt berättande i sig! typ en helt bok i en kommentar. Att hitta på minnen och psykoanalys är ju förresten en intressant aspekt av Arv och miljö. Som ju är en sjukt bra bok men kritiken är väl kanske att de minnen hon “upptäcker” faktiskt skulle kunna vara falska. okej sidospår. håller helt med om den sortens läsande du skriver om! det är lite liknande hur det blir när man läste som barn när man precis lärt sig läsa, eller hur det kan bli att läsa på ett främnande språk som man bara knappt behärskar tillräckligt för att kunna läsa den text man har framför sig. det blir en sån närhet och närvaro i läsandet!
Jag minns att jag vann Liza Marklunds Sprängare i en dikttävling i gymnasiumet. Jag blev så otroligt besviken att hon var journalist och inte polis och tyckte hon bara störde polisarbete.
PS var tydligen från 1998
ja man får ju mycket inblick i boken om hur arbetssättet kan vara på en kvällstidning. Sedan märkte man förstås när man läser nu att den är skriven -98 – läggs till exempel en del utrymme på att förklara hur det funkar att man kan lokalisera någon via mobiltelefonen, något som känns rätt givet idag.
Klickade på länken till inlägget om tidningsprenumerationen och kunde sen såklart inte låta bli att läsa runt i arkivet på din gamla blogg. Så spännande att läsa ett före skrivet i realtid, när man som läsare vet hur det blev efter (utifrån vad du väljer att dela). Fastnade vid att du då tycks aktivt engagerad i LUF . Om du finner någon form som passar hade jag oerhört gärna läst om din syn på liberalismen i dag.
Kul att du rört dig i arkivet, det har gått tillräckligt länge sedan för att jag ska tycka att det är gulligt långt där bak. (ligger man för nära i tiden skäms man ju ögonen ur sig, men nu är det så länge sedan jag var sexton år, det är liksom mycket lättare att ömma för den där lilla Ulrika då!).
Ska fundera på om jag har något intressant att säga om min syn på liberalismen idag – ett spännande upplägg! Men vet inte om jag kommer att hitta något att säga som jag tycker blir läsvärt. Är ganska mycket en politisk agnostiker. observerar och tänker kring många saker och diskuterar gärna olika aspekter av enskilda frågor, men vet inte om jag har någon färdig intressant analys jag skulle kunna leverera. får fundera! kul att du läser 🙂
[…] vad jag läste. december 2022. […]