Nettelblad

skrivande, böcker, resor. och tre små barn.

Skogar, morgnar

Barn i skogen svartvitt

Helgdagsmorgnar som doftar dimma. Fuktig mossa på väg att torka av en sol som precis stigit upp, en septembersol som inte värmer mycket än men som snart kommer att skaka undan kylan.
Tider då det känns som ingen är vaken, att vi är de enda som finns i en annars öde värld. Ibland är klockan sju, ibland åtta, ibland nio. Det är en lördag, en söndag, en torsdag när vi vabbar och barnen redan är friska men ska vara hemma en sista symptomfri dag.

En picknickkasse över axeln, med vatten och nötter och smörgåsar som Storasystern brett åt oss. I min hand en termosmugg med svartvinbärste. Det doftar sött och tungt, det finns något mörkt i doften av svartvinbär, samma tyngd som sammet och tjocka draperier.
I ryggsäcken – alltid – böcker.

Filten utbredd över en klippavsats. Rostmackornas smulor singlar ned på den. Barnen plockar blåbär till efterrätt. Jag älskar det här livet, säger Lilla Gubben, men mest av allt älskar jag blåbären. Habanero rusar iväg genom mossan för att plocka blåbär till honom. Jag tänker på hur hon har mognat, hur det växer fram en sådan omtänksam och varm flicka bortom all hård förhandling, all obestridlig vilja, fast sedan upptäcker jag att hon har spanat in win-win-situationen i att om hon ger sin bror blåbär kan hon få resten av hans macka.

Jag läser: Trötthetssamhället av Byung-Chul Han, Vera av Anne Swärd, Tänk om – en studie i oro av Roland Paulsen. (Ska skriva om dem allihop framöver, jag lovar.) Jag läser Allt ett under av Juha Itkonen, Språkens historia av Tore Jansson, jag läser om Dockskåpet av Tove Jansson. (Alla har jag ju redan skrivit om, som ni ser).
Jag läser: ingenting alls. Dricker mitt mustiga sammetsdraperiska svartvinbärste, ser ut över gryningen mellan knotiga tallar, känner vindpustar bita tag i min kind som de gör innan solen blivit varm, låter ungar mata mig små leveranser av blåbär, och tänker på sådant jag hade velat skriva istället. På nya berättelser som börjar gro. Idéer som är som idéer blir: annorlunda från vad jag hade väntat mig.

Och det är med textidéerna som med äventyren, att det inte behöver vara det storslaget dramatiska som är vad man behöver.
Att det väldiga kan existera i det allra minsta.
I att packa ihop sina saker en morgon, och promenera till skogen fem minuter bort.

*

Läsa mer av mig? Här hittar du mina bästa inlägg. 
Eller följ min Facebooksida eller Bloglovin för att inte missa nya inlägg.

Föregående

Vad är berättande bloggande?

Nästa

Söndagsplock vecka 38

7 kommentarer

  1. Med arbete, barn och livligt liv… när hittar du tid att läsa? Jag saknar läsandet, får inte till det. Behöver nya infallsvinklar tror jag.

    • Dels ska man vara snäll mot sig själv förstås. Vad man hinner “när man har barn” tex jämförs ofta helt rakt av, men det är förstås otrolig skillnad på vad barn kräver i olika åldrar. (Och vilka temperament de har). Mina barn är ju såpass stora att de ofta kan leka ganska länge själva, om vi har rätt förutsättningar. Underlättar för läsande.

      Sen har jag ett antal andra trix kring själva läsandet, att liksom få igång det och att utnyttja de små tidssnuttarna som blir över mellan grejer. har samlat dem i ett inlägg, här: https://ulrikanettelblad.se/hur-hinner-man-lasa-bocker/

      • Tack!
        Självklart har vi olika förutsättningar, en lång tid har det bara inte gått. Men nu känner jag att jag mer behöver läsandet, som en paus och för att hitta tillbaka till nedvarvning och den där magiska världen av böcker. 🙂

  2. Karin

    Jag har ett önskeinlägg om det går för sig! Jag är en kräsen läsare och ställer ganska höga krav på just språket. Vill liksom att språket ska vara det där lilla extra, att berättelsen har sin helt egna ton. Så önskar ett inlägg med boktips om 1) dina läsupplevelser där språket utmärkt sig och 2) vilka böcker önskar du själv att du skrivit med tanke på språket (om du har några såklart)? Har själv alltid haft några författare med språk som inspirerat och väckt tanken ”så vill jag också kunna skriva”. ✍️ Tack på förhand!!

    • Önskeinlägg går absolut för sig! Blir jätteglad för sånt! Jag är väldigt svag för språkdrivna böcker och mina favoritförfattare hänför mig just med stil, inte nödvändigtvis handling (gärna en kombo, men det är liksom stämningarna som är grejen).
      Jag planerar faktiskt för en serie om böcker som format mitt skrivande, typ (inte riktigt namngett den än för mig själv, men börjat införskaffa böckerna), liksom bokklassiker som gjort intryck på mig. Mycket språk och ton där. Ska se om jag kanske sätter ihop något litet plockinlägg med “språkupplevelse”-böcker också. (och på rak arm några namn som jag tycker har ett språk som drar mig med: Jeanette Winterson, Joyce Carol Oates (en bra bok, en bra dag, ibland blir det för mkt för mig på nåt vis, som en smörig gräddig pasta där det liksom bara är för mycket av det goda typ), Monika Fagerholm. vilken kul inläggsidé, blir exalterad!

  3. déa

    tyckte mycket om det här inlägget, tycker det är så mysigt med små inblickar i vardagen, nästan som att vara i skogen med er för en stund.

    • åh, vad roligt att höra! och du vet, kom till Åland bara så får du vara där live 😉 ordnar svartvinbärste och blåbär åt dig med!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén