Böcker jag läste. februari 2022.

I februari försökte jag ta tillbaka mina ord. Jag började skriva mer, och jag började läsa mer. Det gick framåt, jag har sjunkit in i ett nytt skrivprojekt och jag läste lite mer än kokböcker. Fast just nu har jag en seg förkylning, inte corona utan det finns även andra besvärliga luftvägsinfektioner som jag hade kunnat säga om jag jobbade för public service och corona var ett företag, en sådan där som får det att känna som att man har snor i hela hjärnan. Så jag ligger mest i sängen och läser Harry Potter, och ömmar med alla föräldrar snarare än tonåringarna.

Detta läste jag i alla fall i februari.

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Hardcore fans till denna blogg minns att jag läste den här senast i juli! Nu skulle vi prata om den i Ålands radios bokcirkel så det blev en omläsning. Inte mig emot, förbannat bra bok, och jag läser ju gärna om böcker för stämningar, studier av berättartekniken, och för att man möter en bok på olika sätt beroende på vilken plats i livet man befinner sig på. Här kan ni höra radioprogrammet.

Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Apropå omläsningar förresten. Hur många gånger dyker den här boken upp i bloggen som något jag läst? Typ varje gång jag börjar på ett större skrivprojekt? Eller varje gång jag inte skriver och vill minnas hur det känns? Har skrivit om den förr, men detta är alltså en tvådelad bok med dels en samling essäer om skrivandet, dels utdrag ur några års skrivdagbok. Författat av Karin Erlandsson som skrivit brett, produktivt och blandat – österbottniska deckare, barnboksserien Legenden om ögonstenen, nyutkomna kollektivromanen Hem om åländska kvinnor genom historien. Med mera.
Vi har på många sätt liknande skrivprocesser, det snabba intensiva flödet när första utkastet ska fram, det stundtals besatta blandat med det extremt vardagliga för att väga upp. Blandningen av det intensiva och det väldigt vardagliga gör det så relaterbart för mig, och därför blir det lätt att läsa om och minnas – just det, såhär känns det att vara inne i ett stort skrivprojekt. Som att lyssna på en peppig låt för att komma igång med ett löppass.

Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid

Hypead debutroman från 2018, det snackades en del om den då, ni kanske minns? Glad att jag inte läste den då, för man blir så lätt besviken när något är som mest upphaussat.
Det är hur som helst en berättelse om besatthet och fixering, om en viss sorts svartsjuka. Johanna blir besatt av sin pojkväns exflickvän Nora, besatt tills Nora kanske blir intressantare än pojkvännen själv. Jag läste en text i Vi Läser där Johanna Frid själv skriver om boken, om hur hon ville skildra en svartsjuka som inte är så väldokumenterad litterärt. Svartsjukan som blir en besatthet, närmast som en förälskelse i sig. På något sätt handlar det inte längre om att äga, eller dominans, eller kanske ens om att vara älskad, utan att känna sig så underlägsen jämfört med någon annan. Johanna blir så fixerad vid Nora, hennes instagramkonto och mammans instagramkonto där Nora kan figurera, att pojkvännen nästan förflyttas ut i periferin, han blir ointressant i jämförelse. Det gör också den här svartsjukan mer toxisk, för det handlar inte längre om att vara den mest älskade, eller ens att känna sig trygg i relationen.
Boken överträffade mina förväntningar, den var skarp och välformulerad och rolig. Men så är jag också väldigt svag för skeva karaktärer precis på gränsen till när det är så flippat att det är helt bortom anständighetens gränser, och här rör det sig i gränslandet. Det är en berättelse om att gå över gränsen, fast gränsen ligger nära vad många av oss skulle kunna göra.Om att hänge sig åt det förbjudna som ligger nära till hands.

Nuckans hjärtespalt av Malin Lindroth

Malin Lindroth skrev Nuckan för ett par år sedan, om ofrivillig ensamhet som kvinna, hur det lägsta kan vara att inte befinna sig i en kärleksrelation. Om att så mycket annat i vad som ses som ett bra liv bleknar i jämförelse med det. Det var en rasande välskriven bok, exakt och smärtsamt precis. Nu återkommer samma författare med det lustiga greppet att ta frågor ur kärleksfrågespalter och besvara dem med samma ton och tankar som genomsyrade Nuckan. En bok som vrider och vänder på vad som betraktas som ett gott liv och goda relationer i vårt samhälle. Vad händer om man bara slutar bry sig, om man bara slutar foga sig – vad blir perspektivet då? Tankeväckande men framförallt oerhört välskriven (och rolig, den här också).

Jahopp, det var februaris böcker. Nu åter till sängen och sjunde Harry Potter-boken medan våren händer utanför och jag tillåter mig att missa den, också dagar av strålande sol kan man ibland behöva tillbringa inomhus, det gör inte så mycket, den här årstidens ljus har ändå alltid överväldigat mig, denna obönhörliga dammblottande leriga skärpa. Det blir bättre när det mildras av lövverk, det blir bättre när luften är ljum.
Just nu får det mest bli.
Med många ord – lästa och skrivna – under tiden.

Läs mer:

• Böcker jag läste. januari 2022. 
• Hur hinner man läsa böcker?
• sånt jag läste. 2021. 

Här hittar du alla mina inlägg om böcker och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook eller Bloglovin’ för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.