Resor

Tivoli

juni 13, 2024

Den tredje dagen åkte vi in till Köpenhamn och gick på Tivoli.  Jag tror det var först där som mina barn insåg till vilken grad den här resan planerats för att innehålla sådant som barn tycker om.

Jag tycker om att sitta tyst och stilla och läsa böcker. Jag tycker om att arbeta hårt, skriva länge, se ut mot en vacker utsikt när jag lyfter blicken från mitt hårda arbete för att tänka. Jag tycker inte om när det går snabbt och känns hårt och jag tycker inte om när det snurrar.

På den här resan fick tågresorna utgöras av det jag gillar, och resmålen av det mina barn gillar, och varje stund den där dagen var jag tacksam av att kunna få ge dem det. Efter år som inte fått handla bara om barn som är barn. Alla gånger av oro och otillräcklighet. De mörka tider då varje rörelse gjordes på darrande ben.

Och sedan, senare, i en annan ände av historien. En dag på tivoli. Habanero intill mig i slänggungan, i bergochdalbanan. Kanske kommer du att bli väldigt rädd. Kanske kommer jag att höra dig skrika! Men du behöver inte vara orolig, det är okej att du låter lite pinsamt. Det kan bli så om man är jätterädd och nu är du väl jätterädd när du tänker på hur högt vi ska?

En mild dag, växlande molnighet. Skolklasser på klassresa, den vibrerande energin hos ungdomar som är stora nog att snart vara på väg ut i det större livet men ännu för unga för att veta vad man ska ta sig till med det, om man nu någonsin vet det.

När vi satt på lunchrestaurangen (en stillsam oas, ett inomhuslugn tomt på folk) och hörde skriken utanför tänkte jag på hur avgörande sammanhanget är. Här skar jag lugnt upp bitar av den italienska pizzan medan tjuten trängde in också hit. Men om det varit var som helst annars hade jag hört skriken och tänkt: nu händer det, terroristen kommer, var redo, var kan vi gömma oss.

Det bor en vaksamhet i mig, jag är redo för katastrofen, väck mig om natten och säg att jag måste lämna mitt hem inom tio minuter och jag klär mig och drar därifrån med förhöjda sinnen. Väck mig alla andra morgnar och jag undrar vad man ska göra av all denna förspillda beredskap.

Håll hårt i hatten, står det på en skylt i en av världens äldsta berg-och dalbanor. Den går genom berget. Och inne i berget for min sons keps av, mitt i en backe, och utan att tänka på det fångade jag den omedelbart där jag satt några rader bakom honom.
”Ditt livs bästa fångst”, sa min Lilla Gubbe, och tillade sedan ”och kanske din enda, som jag känner till i alla fall.”

Och dagen blev kväll. Vi hade varit på tivoli i mer än åtta timmar. Det fanns attraktioner som inte längre skrämde mig till den grad de en gång gjort. Exponeringen hade haft en verkan.

Och något hade lossat och mjuknat, hos mina svettiga rusiga barn. En uppsluppenhet, en avslappning, en lång sommars början efter en bister vår.

Läs mer:

It was the age of wisdom, it was the age of foolishness.

Bedrägeriet.

+53

You Might Also Like

8 Comments

  • Reply Libertin juni 13, 2024 at 1:08 e m

    Så skönt att ni gör den här resan, att den kan ge er alla vad ni behöver.

    Balansen mellan det man själv gillar och det barnen gillar, den ser jag fram emot att hitta när de blivit större. Lite mer sitta stilla, läsa böcker, tänka långa tankar, försjunka i en skrivprocess. Lite mindre klättra på möbler och kasta sig ut från höga höjder utan att se efter om någon tar emot (för det är det ju alltid någon som gör).

    +1
    • Reply Ulrika juni 13, 2024 at 8:13 e m

      Definitivt kommer den tiden! Steg för steg. Såg att du skrivit så mycket nytt på bloggen förresten, vad glad jag blir!

      +2
  • Reply Li juni 13, 2024 at 6:56 e m

    Du vet nog inte det här med tivoli är ett tipptopp test för ens nervsystemet. Jag var där under brinnande kaos och vad som senare blev till värre och höll på att dö i karusellerna. Eftersom det var kaos och jag inte längre hade makten så slog det inte mig att jag inte behövde åka. Jag profylaxandades på den bergochdalbana du skriver om och körde förlossningshypnos för att inte gå helt i panik.
    Några år fram i tiden var jag där igen och saker var bättre och det var inte längre livsfarligt att åka. Nervsystemet, va?
    Om ni är i Köpenhamn en annan gång, så visar jag gärna er runt. Bor här med mina barn som är på cirka samma som dina. Ursäkta om det är på påträngande.

    0
    • Reply Ulrika juni 13, 2024 at 8:10 e m

      Det fanns ett stycke i den här texten som jag tog bort för att det blev för spretigt som handlade om kbt, kroppsliga signaler och hur sammanhang och tolkning påverkar även där. Hur samma kroppsliga påslag kan vara ångest i ett läge och kittel i maggropen i ett annat. För flera år sedan var jag på nöjesfältet Borgbacken i Helsingfors, mitt i en mycket tuffare tid, och det var helt klart annorlunda. Fint att Tivoli funkar bättre för dig nu! Och vad fint med möjlig guidning, det låter trevligt! Hade ingen ambition kring att ”göra Köpenhamn” i något slags helhet nu (om man någonsin kan göra en storstad på bara nåt enstaka besök). Just för att jag tänkte att om resan blir bra så kommer vi tillbaka, ett slags basecamp innan man ger sig ut på längre resor på kontinenten. Kanske möts vi i framtiden då om vi kommer igen!

      +1
      • Reply Li oktober 4, 2024 at 3:17 e m

        Åh, jag hade missat att svara!
        Ja, superintressant med kbt och kroppsliga signaler och vi ska kanske inte overide allt som kroppen berättar för oss som jag tycker vissa inriktningar av kbt kör på.
        Hör av er om ni kommer igen! ❤️ Hade varit jättekul! Du vet ju nada om mig, förutom mina kommentarer, men känner vi har en del gemensamt.

        0
  • Reply Tjechov - Nettelblad juni 14, 2024 at 7:26 e m

    […] tredje dagens kväll föll skalmen från Lilla Gubbens glasögon. Vi hade tillbringat en dag på tivoli och susat i berg-och dalbanor och slänggungor utan en skråma på glasögonbarnens glasögon. […]

    0
  • Reply Legoland - Nettelblad juni 15, 2024 at 12:40 e m

    […] – Tivoli. […]

    0
  • Reply Köpenhamn och Legoland: resplan för en tågsemester till Danmark - Nettelblad juni 24, 2024 at 10:58 f m

    […] Resedagbok från dag 3: Tivoli […]

    0
  • Leave a Reply