sånt jag läser

Böcker jag läste i juni

juli 10, 2021

Svartvit bild på kvinna som läser bok i hytten på en färja.

Jag läste tre böcker i juni, fast egentligen tror jag att jag läste fler, men det är bara dessa tre jag kan minnas. Det var nog bara de här jag läste ut, och så påbörjade jag flera andra. Läste stora delar av Vänligheten av Ajvide Lindqvist, till exempel, men läste inte ut den förrän i juli (den är ju trots allt typ 700 sidor lång).
Jag läste på stranden, på bryggor, på balkongen. Det var bra läsupplevelser, alltså i bemärkelsen upplevelse av läsningen oavsett bok, själva känslan av att ligga utsträckt och njuta av ord. De doftade solkräm och svett, sand och salt.

Jag har tänkt en del på de här inläggen, på vad det får för konsekvenser att sammanfatta läsningen såhär.
Å ena sidan vill jag inspirera till läsning, och jag vill berätta om böcker jag träffat på. Alla böcker har jag inte tid eller lust att skriva ett eget inlägg om, men jag vill ändå ge dem en plats, det är så lätt för en bok att drunkna i bruset, att låta böckerna få utrymme blir en fin sak.
Å andra sidan bekymrar det mig att jag kanske åstadkommer motsatt verkan. Att istället för att inspirera till läsning kanske jag får någon att känna sig ännu länge ifrån att börja läsa. Precis som den som skulle fara väl av att lägga undan 200 kronor i månaden till en buffert kanske inte inspireras av folk som sparar 20 000 per månad för att gå i pension om tio år, eller den som borde ta en halvtimmes promenad tre gånger i veckan inte inspireras av en maratonlöpare.

Men jag fortsätter med mina sammanfattningar, ger er bara en påminnelse: jag har en hjärna som har lätt för att läsa snabbt, jag har ett liv där jag har möjlighet att sitta mycket på parkbänkar och läsa och utöva mitt favoritkoncept “egentid-fast-tillsammans-med-barnen”. Därför läser jag mycket. Ja inte enorma mängder nu i juni då, men den här brasklappen kommer jag med nu så ni är redo för när sammanfattningen av juli kommer, för när bara en dryg vecka av juli gått märker jag att det blir mycket läst den månaden.

Det här är i alla fall vad jag läste i juni.

Eufori av Elin Cullhed, vattenflask från Klean kanteen, ett exemplar av Hufvudstadsbladet, skrivblock och penna samt tallrik med ostsmörgåsar, allt på en picknickfilt. Svartvit bild.

Ulrika Nettelblad läser Eufori av Elin Cullhed.

Citat ur Eufori av Elin Cullhed

Eufori av Elin Cullhed

Fiktionalisering av Sylvia Plaths sista år i livet, skriven av Elin Cullhed som skrev uppmärksammade unga-vuxna-boken Gudarna om ett tjejgäng i Tierp. Även om böckerna behandlar helt olika teman känns leken med språket igen, ett experimenterande där språket får bli vildvuxet och ovårdat, avancerat och talspråkligt och upphackat om vartannat. Boken är skriven i jagform, som läsare följer vi den fiktiva Sylvia Plaths inre monolog, och det är en intensiv och vindlande monolog, växlar i känsla från mening till mening.
Jag kan inget om Sylvia Plath, har inte ens läst Glaskupan. Det enda jag visste innan läsningen var att hon tog sitt liv (men så långt följer vi henne inte i den här boken, det här är  berättelsen om livet innan det slutgiltiga mörkret, vilket jag uppskattar). Kanske finns det aspekter av boken man uppskattar om man vet mer, eller har läst Sylvia Plaths dagböcker; jag såg någon recensent som skrev om att stilen i dagböckerna påminner om den ton Cullhed skriver fram.
Hur som helst är jag ambivalent inför Eufori. Den har blivit väldigt älskad och många verkar ha fått en stor läsupplevelse av den, men mig lämnade den ganska ljum. Jag ska utveckla det i en längre recension, måste samla tankarna fullt ut först. Men det är något med texten som aldrig riktigt griper tag i mig, en känsla av att språket ibland skapar större krokben för närvaron i texten än vad det låter mig svepas med. Ibland undrar jag också över urvalet av scener – varför just de händelser som tagits med i boken skildras. Trots att många dramatiska saker sker saknar jag en nerv och en framåtrörelse, och kanske finns det en tanke med det, ett sätt att skildra någons tilltagande förvirrade smärta, men för mig håller inte språket hela vägen för att bli övertygad.
Så synd, för jag ville verkligen gilla den här boken. Jag gillade verkligen den här intervjun i Skriva med Elin Cullhed. Och rent estetiskt var boken så fin. Kanske gjorde allt det att jag gick jag in med för höga förväntningar; det är ingen dålig bok, men – för mig – inte heller omvälvande.

Citat ur Alla orden i mig av Karin Erlandsson

Alla orden i mig av Karin Erlandsson

I juni avslutade jag och skickade iväg mitt stora skrivprojekt. Det är en sådan urladdning, på många sätt ett antiklimax, att nå den punkten efter så lång tid och så intensivt arbete. Jag skrev många gånger om det i juni, bland annat i det här inlägget. I tomheten som uppstår när jag inte skriver, men hela mitt sinne fortfarande är kvar i känslan av slutspurten i en skrivprocess, hjälper det för mig att läsa om andras ord. Alla orden i mig av Karin Erlandsson innehåller dels essäer om skrivande, dels utdrag ur Erlandssons skrivdagbok under några år. Våra skrivprocesser, eller kanske åtminstone skrivmentaliteter, påminner om varandra. Att Karin Erlandsson dessutom bor på Åland gör att det känns ännu mer hemtamt; jag har också suttit och skrivit slutscener till dansbandsmusik på Rosella, jag har också legat på spindelgungan på Lilla Holmen och stirrat upp i himlen och samlat kreativ kraft. Mer om boken har jag skrivit här.

Skrivliv av Gun-Britt Sundström

Ofta när jag är i ett sådant skede att jag läser om Alla orden i mig läser jag också Skrivliv av Gun-Britt Sundström. Det här är Sundströms dagböcker från 70-talet då hon arbetade som kulturjournalist på DN, skrev flera romaner (däribland klassikerstämplade Maken), studerade, cyklade ensam på långa cykelsemestrar, funderade över liv och skriv och att ha barn eller inte och passion kontra resonemangspartier. Det är livsbejakande och ambivalent, en längtan efter att hinna allt eftersom så mycket som är roligt. Det finns en sådan hängivenhet till det som är intressant, och en kunskapstörst. Blir alltid inspirerad till att vara både glad och kreativ när jag läser denna. Har skrivit mer om den här. 

Sådär. Det var sådant jag läste i juni. Nu ska jag lägga mig på balkongen, äta glass, och läsa lite mer. Gör det ni också, vetja!

Läs mer:

Här hittar du alla mina inlägg om böcker och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook eller Bloglovin’ för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.

+9

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Bokrecension: Eufori av Elin Cullhed - Nettelblad juli 18, 2021 at 2:29 e m

    […] Böcker jag läste i juni. Eufori av Elin Cullhed, Alla orden i mig av Karin Erlandsson, Skrivliv av Gun-Britt Sundström. […]

    0
  • Leave a Reply