Nio och ett halvt

Du är nio och ett halvt år gammal. Det är längre tid sedan jag fick dig än det är tills du blir myndig. Kanske borde det skrämma mig att tiden går så snabbt, men de här nio åren har gått långsamt.
Men lite svindlar jag om jag tänker på att när du är dubbelt så gammal som du är nu, då är du lika gammal som jag var när jag blev mamma.
Mitt vuxenblivande och ditt ganska-stort-barn-blivande har skett samtidigt.

Jag vill att det ska vara något du sällan tänker på. Jag vill inte vara din unga mamma, jag vill bara vara din gamla morsa. Nio och ett halvt är att vara så stor att du söker en annan relation till mig än det lilla barnets, nio och ett halvt är att börja det trevande famlandet för att hitta hur man ska gå från flicka till kvinna, nio och ett halvt är att inte veta hur många år och hur många svårigheter det famlandet kommer att ta. Nio och ett halvt är att leka med barbies, nio och ett halvt är att komma ut ur sitt rum med glänsande hallonröda läppar. Nio och ett halvt är att slå händerna för munnen när jag frågar vad du gjort, skrika MEN DU ANVÄNDER JU ÄNDÅ ALDRIG DITT SMINK SÅ HUR SKULLE JAG VETA ATT JAG INTE FÅR. Rusa tillbaka in i rummet, smälla igen dörren.

Nio och ett halvt är att säga förlåt och jag älskar dig, att säga förlåt för att jag skrek men ibland fattar du verkligen ingenting.

Nio och ett halvt är att ringa mig på morgonen när jag just ska börja ronda en avdelning.
”Jag sitter här med en massa folk och ska bestämma hur vi ska ta hand om sjuka patienter, det är inte det bästa läget att prata. Är det akut?”, säger jag.
Nio och ett halvt är att säga att det är akut, det är jätteakut. Och sedan, hasplande, andfått, ord som snubblar över varandra som barnfötter.
”Alltså jag står här nu framför spegeln PRECIS NU står jag här framför spegeln OCH JAG SER att ENA ögat har mycket mer ögonfransar än det andra!!!!!!!!!!!”

Nio och ett halvt är en värld av det omedelbara.
Förra minuten glömd, nästa sekund ett okänt äventyr.

Öva närhet av ett annat slag än bebislivet, småbarnslivet, öva förtrolighet och konflikt. Frigöra sig och rusa tillbaka. Skrika jag hatar dig du fattar ingenting, ångra sig när man fått en macka i magen.

Nio och ett halvt är att göra grejer, bara du och jag, för att ibland måste familjens stora tjejer göra saker som bara stora tjejer fattar. Ta en fika. Äta en lunch på stan. Mellan tuggorna en hel värld av samvaro, mellan tuggorna varenda tanke du tänkt den sista tiden.
Fortfarande tar du min hand när jag vill hålla den på vägen hem, kanske händer det inte länge till.

Nio och ett halvt innebär en ökad jämlikhet oss emellan, och samtidigt: en relation som aldrig ska vara jämlik. Eftersom jag är din mamma, inte din vän.
Du får stå i vattenbrynet och vägra komma hem från stranden och skrika att jag är en idiot, att ingen i familjen begriper ditt liv och att du inte älskar mig längre. Men jag kommer aldrig att skrika samma sak tillbaka.
Du får komma hem i en hög från skolan, brista ihop till en gråtande pöl i mina armar, berätta om något drama som i den totala närvaro som nio och ett halvt innebär känns komplett överväldigande. Du får krypa in i min famn tills vi rett ut alla trådar, gjort ett nystan av trasslet. Men du kommer aldrig att behöva göra samma sak för mig.
Du får glömma och ha sönder, krascha och bygga upp, vara övertygad och sedan ändra dig, känna hela känsloregistret och se till att jag inte behöver tvivla en sekund på exakt hur mycket det känns. Och jag står kvar, står pall, står kanske vacklande, men aldrig verkligt ostadig.

”Herregud jag hatar mitt liv det kan vara det sämsta livet som någonsin fanns”, säger du när du inte får gå till din kompis för att det snart är läggdags trots att sommarnattens ljus kunde övertyga vem som helst om att det inte stämmer.
”Mycket möjligt”, säger jag medan jag plockar i en diskmaskin. ”Men även om det är det värsta livet som någonsin fanns kanske det är dags för en skål kvällsgröt.”
Puffar tryggt, puffar rätt.
Som gamla morsor gjort i alla tider.

Läs mer:

• Ursystern och ursinnet. Om en sexåring, en gång.
• Bibliotekarien. Storasystern med kontakterna.
• Ett eget rum. Tånaglar, svett och hår.

Här hittar du alla mina inlägg om familj och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook eller Bloglovin’ för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.