sånt som inte får plats i andra kategorier

Cyklarna

juni 25, 2022

Sepiatonad bild på kvinna med cykelslang i handen

För ett år sedan bestämde jag mig för att jag ville börja fixa själv med våra cyklar.
Jag har alltid levt med uppfattningen att jag har tummen mitt i handen, eller att jag kanske inte ens har tummar utan att mina händer har typ två lillfingrar i stället. Jag har aldrig varit övertygad om att mina händer skulle kunna utföra några stordåd, medan jag brukade tro att mitt tänkande skulle kunna göra det.

Men jag hade gått igenom en utbildning och arbetat med saker som tvingat mig att lära mig att använda mina händer, beordra dem att göra saker jag aldrig hade trott att de skulle klara av. Och jag hade börjat upptäcka i allt fler sammanhang hur många saker man kan lära sig genom att träna på dem, att fortsätta och fortsätta tills det inte längre är lika svårt. Kanske är det nackdelen med att ha haft lätt för många saker: hur sent jag upptäckte att så mycket kan vara en övningsfråga.

Och jag tycker så mycket om att cykla.

Så jag låg på kvällarna och tittade på youtubevideor om hur man skulle ta hand om sin cykel, jag påminde mig om att inte bli överväldigad. Så många saker i livet slutar att vara roliga om man ska jämföra sig med den som kan mest. Jag behövde inte börja med att rikta hjul och byta ut varenda del i en gammal skrotcykel. Det skulle räcka så långt att smörja kedjan och byta slang i däcket när jag fick punktering.

Det var hetta den där kvällen, då som nu. Jag rullade cykeln till baksidan av huset, delen av trädgården utan insyn. Jag ville inte att någon skulle se min oförmåga. Lyckligast i livet är jag när jag får lära mig något utan att någon ska se på.

Det var bara jag och Cyklotekets avsnitt Däck och slang, det var den dallrande heta luften och doften av torrt gräs, det var att se på en cykel som jag aldrig sett en cykel förut. Man upptäcker så många nya saker i tillvaron om man faktiskt ser efter.

Jag svor och funderade, jag förstod och det fungerade. Om ett träd faller i skogen, kan någon höra det falla, om en kvinna lagar en punktering i det skymda hörnet av trädgården när ingen ser, existerar misslyckanden? Eller existerar bara nya försök, tills man fattar grejen?

Efteråt, när slangen i däcket var bytt, lade jag mig på uteplatsens trägolv och lyssnade på Cola på maxvolym. Kände svetten längs min kropp, såg på mina svartfläckiga oljiga fingrar. Och luften doftade varmt trä och grannars grillrök, himlen var så blå, och ögonblicket var mitt.
Och jag fick tänka det jag så sällan tänker: att jag klarar mycket mer än jag tror.

Sedan skaffade jag en gammal skrotcykel, trots att jag inte skulle bli vild i mina cykelfixarambitioner, ställde den i garaget.
Tänkte att jag skulle rusta upp den och genom den processen lära mig allt om cyklar.
Det skulle bli en bra höst, tänkte jag, en som inte bara hände i huvudet utan också i händerna.

Men hösten blev inte som jag tänkt mig. Året blev inte som jag tänkt mig.
Det här året bor som en tyngd i mig. Det var ofrånkomligt att bli någon annan. En annan blick som möter mig i spegeln, en annan rytm i stegen.
Skrotcykeln står orörd i garaget, och ändå har jag bevisat det om och om igen: att jag klarar mer än jag trodde.

Och jag har semester, och här är hettan, och jag dricker cola zero på min balkong och undrar om att ha blivit någon annan kommer innebära att jag vill göra andra saker. Vet inte om jag vill skriva böcker, vet inte längre om jag har så många saker jag själv vill uttrycka. Kanske räcker det med att läsa dem.
Men jag tycker fortfarande om att cykla. Och igår upptäckte jag en punktering på en av våra cyklar.

Jag tror att jag ska cykla genom hettan och köpa en ny slang.

Läs mer:

Här hittar du alla inlägg i övrigt-kategorin  och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Bloglovin’ eller Facebook.

+28

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply Malin juni 26, 2022 at 3:05 e m

    Alltså du skildrar vardagliga, enkla saker så otroligt vackert! Får längtanskänsla i bröstet när jag läser dina texter, för att jag vill kunna skriva lika bra som du <3

    0
    • Reply Ulrika juni 26, 2022 at 3:49 e m

      Nämen så otroligt fint skrivet av dig, blir SÅ glad! tack!!!

      0

    Leave a Reply