Jag sitter på Café Viktor. Det är Finlands självständighetsdag. Nationaldag, helgdag, alla är lediga. Jag skulle ha varit ledig ändå för jag har haft en skrivvecka. Det har gått snabbt att få enstaka stipendieveckor…
-
-
Det är den 2 december 2024 och jag fyller trettiotvå. På Facebook kom en påminnelse om att jag för tolv år skrivit inte längre tonårsmamma!, ett slags lek med orden och omständigheterna när jag blev tjugo…
-
Jag åker till fastlandet, lämnar ön och vardagsverkligheten. Hotellakan, frukost, promenader i novembermörkret, stillhet. Inget stort men alldeles enormt. En hållpunkt i den långa mörka delen av året. Man kan svepa in sig i…
-
Att skriva en bok är som att vara gravid. En avgränsad tid att minnas efteråt – det var den där hösten, vintern, våren, sommaren då jag bar på det där barnet, skrev på den…
-
Det är en söndagseftermiddag i november. Det är efter kalaset. Ja ja, jo jo, jag vet att Habanero fyllde år i augusti, men reser man mellan farmor och farfar och mormor och morfar och…
-
Mitt lilla skrivande liv är ingen lång resa. Ingen Medelhavsskymning som utsikt framför mitt skrivbord, ingen ljummen gryning på balkongen i doften av blommande apelsinträd, ingen hotellrumsdröm. Det är inga långa middagar med vänner…
-
Det är lördag kväll och jag ska alldeles strax skriva på min bok. Jag gör andra saker också, även om man inte skulle tro det. Idag har jag burit bort en dubbelsäng och tunga…
-
Vi reste till Uppsala. På bussen till färjan försvann en av våra väskor. Det var en historia som i stunden var mycket dramatisk och förkrossande. Jag trodde att jag glömt den på busshållplatsen trots…
-
(Citatet är från Lina Wolff när hon intervjuades i Tidningen Skriva.) På fredagseftermiddagen gymmar jag med Storasystern efter jobbet. En till två gånger i veckan gör vi det hon och jag, sitter i sofforna…
-
Det är en morgon. Jag sitter på Stockholms central. Jag ska åka till Örebro. Jag ska presentera mitt forskningsprojekt som jag gjorde i våras som det sista av min specialisering. Mest ska jag lyssna…