Att skriva krönikor, del 2: Struktur med treaktsmodellen

Hej hej!
Det här är det andra inlägget i inläggsserien om att skriva krönikor. Här finns del 1, om att hitta sina idéer och ämnen.

Jobba med strukturen i din krönika med hjälp av treaktsmodellen

I förra delen av den här krönikeskolan gick vi igenom tips för att hitta idéer till en krönika. Idag kommer jag att skriva om en modell för dramaturgisk struktur som man kan använda för att hitta en form och ordning för det man vill berätta i sin krönika. Den här modellen kan man använda för alla möjliga typer av texter. Modellen kallas för treaktsmodellen eller treaktsstrukturen och är egentligen ett finare sätt att beskriva att de flesta texter behöver en början, en mitt och ett slut.

Men innan vi kör igång vill jag påpeka en sak. Ibland när man läser om olika skrivtekniker och modeller blir man så stressad över att göra ”rätt” med sin text att resultatet blir att man inte skriver alls. Om du känner lite skrivkramp redan, eller tycker det är svårt att komma igång med din krönika: sluta läsa det här och skriv först. Det är mycket lättare att förbättra en text man redan skrivit än att skapa den perfekta texten från början. Om du däremot har kommit en bit på vägen med din krönika, och vill lära dig mer om hur du kan jobba med strukturen i din krönika för att effektivt få fram ditt budskap, då är det här rätt text för dig.

Varför jobba med struktur och dramaturgi i en krönika?

Vad är fördelen med att ha en särskild modell för en krönikas struktur? Kan man inte bara skriva och se vad det blir? Texten är ju ändå så kort.
Så kan man absolut göra. Jag uppmuntrar alla som läser den här texten att först skriva ett första utkast, eller i alla fall skriva ner mer utförliga tankar kring texten man vill skriva, innan man börjar jobba med att strukturera upp den. Så gör jag med de flesta av mina texter. Men för att få en text riktigt bra, finns det ofta sätt som är mer effektiva för att man ska få fram vad man vill säga. Det handlar om sådant som i vilken ordning man berättar det man vill ha med i texten, och hur man trappar upp spänningen eller lägger fram sina tyngsta argument. När jag skriver andra utkastet av en text, eller när jag redigerar och finputsar, har jag dramaturgin och strukturen i bakhuvudet som ett stöd för att få texten så bra som jag vill. Jag gillar när modellerna inte är för komplicerade, då känner jag mig låst. Därför tycker jag att treaktsmodellen funkar bra.

Struktur i krönikan med treaktsmodellen: en början, en mitt och ett slut

Treaktsmodellen innebär att man delar in sin krönika i tre delar: början, mitten och slutet. Det går också att kalla dem akt 1, akt 2 och akt 3 eller till exempel inledning, mitt och avrundning. Delarna är oftast inte lika långa, utan mitten utgör huvuddelen av texten. Man brukar säga att mitten ska vara lika lång som början och slutet tillsammans. Alltså utgör mitten ungefär hälften av texten utgör ungefär hälften av texten och början och slutet en fjärdedel vardera. Den här modellen kan man även använda för längre texter, som romaner. Då spelar de här sifferangivelserna lite större roll. För en krönika räcker det bra att tänka att början och slutet är ganska korta, och att det är i mitten huvuddelen av texten händer.
Nu kommer jag att gå igenom vad som kännetecknar början, mitten och slutet. Som exempel använder jag en krönika om tröst som jag skrev för några år sedan och som fick många tusen delningar och mycket läsarreaktioner.

Början

Början är krönikans absoluta inledning. Det som ska suga tag i läsaren och ge en känsla för vad man kan förvänta sig om man fortsätter läsa. En bra början gör läsaren nyfiken, man vill veta mer. Den ger även en känsla för vilken typ av krönika som väntar, med vilken typ av språk och stil den är skriven. Är det här en kaxig krönika som vill ifrågasätta och debattera, eller en krönika som är finstämd och poetisk i tonen?

En sätt att jobba med början i sin krönikestruktur är att börja i det nära och personliga för att sedan zooma ut. Om man skriver en krönika om en stor världsnyhet kan början handla om en enskild människa som drabbats, innan man zoomar ut för att se den större bilden. Vill man skriva om kärlek kan man börja med ett inzoomat ögonblick ur det egna livet innan man zoomar ut för att skriva om kärlek i ett större perspektiv.

Börjar du med en personlig berättelse är ett annat trick att du lämnar den oavslutad, för att skapa spänning och driv i krönikan. Sedan kan du återkomma till hur det hela slutade i slutet av din krönika.

Jag skriver jätteofta mina krönikor på det sättet: börjar med en personlig inzoomning i inledning, zoomar ut och vidgar till ett vidare perspektiv med mer generella tankar i mittendelen, och avslutar med att återknyta till början. Precis den tekniken använder jag i krönikan om tröst. Inledningen är anekdoten om min son, som avslutas i krönikans sista del. I mitten lägger jag fram de större tankarna, som inte bara handlar om mina personliga upplevelser.

Mitten

Mittendelen i en krönikas struktur är utrymmet där du fördjupar dina tankar och vidgar perspektivet. Om du skriver en argumenterande text är det här du ska börja lägga fram dina argument. Skriver du en mer personlig text kan det vara här du berättar fler reflektioner kring ämnet. Mitten är platsen för att lägga in bakgrundsfakta, förklara sammanhanget, berätta bakgrundshistorien till den inledande anekdoten. Mitten är den del av krönikan där du berättar huvuddelen av det du vill ha sagt. I min krönika utgörs mittendelen av de två första patientberättelserna.

Slutet

I slutet ska din krönika nå sitt klimax och därefter avrundas texten. Klimax är den del av texten där det är som mest intensivt. Det är ditt vassaste argument eller skildringen av den mest intensiva känslomässiga upplevelsen. I en argumenterande text kan klimax vara textens huvudbudskap, sammanfattat i en mening eller två. I min krönika är klimax stycket om att träffa patienter med självskadebeteende och försöka möta deras behov av tröst. Där illustreras min tes allra bäst, och där är också språket och berättandet som intensivast.

Efter klimax kommer en avrundning, det som ska utgöra textens efterklang. Som de sista ackorden när man låter fingrarna vila kvar på tangenterna i ett pianostycke, eller outrot i en poplåt. Några rader att få andas ut och smälta krönikans budskap. Gärna också med en punchline eller sista tanke som läsaren kan ta med sig och fundera över efteråt.

Det är i avrundningen jag ofta använder tricket att knyta ihop slutet med början. Exempelvis genom att avsluta den ofärdiga berättelse man inlett sin krönika med, eller att låta den sista meningen likna den första. I min krönika om tröst avrundar med en ny berättelse om min son, som både påminner om den i inledningen och vidgar budskapet. Om inledningshistorien visar att man kan behöva olika sorters tröst, blir slutklämmen hur viktigt det är att få lära sig som barn att berätta vilken tröst man behöver.

Skrivövning till nästa gång

Ta fram någon av idéerna du fick fram genom övningen i förra delen av krönikeskolan,eller ett utkast till en krönika du skrivit förut.

Gå igenom följande:

• Finns det någon personlig händelse jag kan inleda krönikan med, antingen ur mitt eget liv eller som handlar om någon enskild individ som påverkas av det du vill skriva om? Hur skulle det kunna användas i inledningen av din krönika? Prova att skriva ned. Det behöver inte bli perfekt, testa bara att få ned det i ord!
• Vilka är dina argument och exempel för den fråga du vill skriva om i din krönika? Eller vilka fler reflektioner och insikter kan du spinna vidare kring utifrån din inledande personliga berättelse? Skriv ned!
• Vilket är ditt tyngsta argument eller din mest träffande beskrivning kring ditt ämne? Finns det något sätt som du kan avrunda genom att koppla den sista biten av din krönika till inledningen? Skriv ned!

Nu har du grunden, ett skelett, för en krönika där alla bitar finns med: en början, en mitt och ett slut. Om du jobbar med det ett tag, bygger ut det litegrann, är chansen god att du snart har ett första utkast. Det behöver inte ha alla dina vackraste formuleringar och det behöver inte ha alla språkliga finesser man kan tänka sig. I nästa del ska vi nämligen gå vidare till det som gör din krönika ännu starkare, och mer minnesvärd: språk och gestaltning.

Alla inlägg i min krönikeskola:

• Att skriva krönikor, del 1: Idéer och ämnen
• Att skriva krönikor, del 3: Språk och gestaltning

Fler inlägg om att skriva:

• Vinbären, Mercedesen
• Smältning

Och mina bästa inlägg i alla kategorier hittar du här!

 

(PS Samtliga bilder i dessa inlägg är från Unsplash  – klicka på dem för att komma till fotografen).