I maj hade jag en frågestund, fortfarande portionerar jag ut svaren. Här kommer mer.
Hur tidigt förstod du att du skrivandet var din grej? Minns när du nog inte ens var tretton och skrev en text som var bland det bästa jag läst. Jag hade nån skrivtävling (vem var jag ens att ha en tävling?!) på ett forum och du vann. Hur har det varit att vara så talangfull som ung, att redan då ha en distinkt röst?
Jag skrev alltid, ända sedan jag lärt mig skriva, men det dröjde innan jag förstod att det inte är något alla gör. Jag brukade inte tala om det som en intresse eller en hobby, det var så självklart att det är vad man gör.
Jag minns en gång när jag var åtta-nio år och arg för att min storasyster hade fått färga sitt hår och jag inte fick det, och jag fick en present som tröst. Det var en bok om skrivandets hantverk, för barn och att få den öppnade upp för två insikter som blev en katalysator för det fortsatta skrivandet:
Att mitt skrivande var något andra kunde se att jag gjorde, något som särskilde mig från andra.
Att jag kunde betrakta mitt skrivande utifrån, att det inte satt samman med mig.
Jag upplevde inte att jag var begåvad. Jag visste att jag hade en egen värld och en egen röst, men den var så brådmogen att jag inte fick kontakt med andra med den. Mitt skrivande gjorde mig ensammare, mindre förstådd. Skulle inte text göra motsatsen?
Jag läste vuxenlitteratur, efterapade experimentella stilar, drogs längre bort från alla jämnåriga.
Jag hade inget sammanhang för mina texter, inga läsare. Och ändå levde jag med en författares hybris. Jag var övertygad om att jag en dag skulle bli stor, men jag hade inga indikationer på att det skulle bli så.
Jag minns den där tävlingen väldigt väl. Det var på ett forum och vi lade upp våra texter och alla novellerna fick feedback och min hade mycket känsla, men den var inte perfekt, det fanns lägen där texten liksom krämade på för mycket (jag var trots allt en tonåring, det var 100% känsla och inga mellanlägen). En annan deltagare hade skrivit en novell där det inte fanns så mycket konstruktiv kritik att ge. Den var välkomponerad och balanserad. (Hon skulle långt senare ge ut hyllade romanen Antiken, så hon kunde ju också verkligen skriva.)
Jag läste feedbacken på hennes novell och tänkte: jag kommer inte att vinna och det sköljde över mig som en mycket större påminnelse om något som värkte i mitt skrivande. Att jag kanske hade orden, men inte kontakten. Mitt språk var som en kropp som växer i otakt, jag kunde formulera saker som ruskade om men det blev för stort, för obegripligt.
Sedan blev jag korad till vinnare, jag minns att det var under en julhelg, flera månader efter att jag deltagit i tävlingen.
På ett internetforum i mitten av 00-talet kom jag på första plats, känslan fick trumfa tekniken, det ofärdiga och bråddjupa i mitt skrivande hade ett rum, det kunde nå fram.
I vissa lägen är vilken uppmuntran som helst avgörande.
Har det någon gång varit jobbigt? [att ha något slags skrivbegåvning, tidigt]
Väldigt länge var det väldigt jobbigt. Att ha en dröm hängande över sig, en övertygelse om att det är något visst man ska göra.
När jag växte upp tyckte jag det var obegripligt hur man skulle kunna göra just det, och ändå förstod jag att jag var tvungen.
Skrivandet kändes likadant. Jag förstod inte hur jag skulle ta mig någonstans ifrån det, och ändå var jag tvungen.
Jag ville ofta vara utan det.
Har du någonsin känt att du har slut på saker att berätta?
Jag har nog känt att jag har ett sätt att titta på världen som föder historier. Men under det senaste året var jag närmare att lägga bort skrivandet än vad jag någonsin varit. En trött känsla av att vara färdig, att behöva byta spår. Sedan blev det inte så.
Har du någonsin övervägt att sluta skriva?
Ja, då, men även alla andra gånger då skrivandet tagit tid och inte blivit något. Skammen i att lägga så mycket tid på något, det själviska i att kräva ett skrivande rum. Skrivit mer om det här, bland annat.
Och det var några annandagsord om att skriva.
Läs mer:
- frågor & svar, del 1.
- frågor & svar, del 2 (om skrivande).
- frågor & svar, del 3 (kläder).
- frågor & svar, del 4.
Här hittar du alla mina inlägg om skrivande och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat!
Mina texter bortom bloggen hittar du här.
1 Comment
[…] allt annat jag läst som jag var för ung för att begripa. Så mycket de där texterna var som jag beskrev det när jag fick frågan om hur det var att så tidigt skriva på det sättet: texter som inte ger […]