Struktur för kaotiker, del 1: Hur man skapar rutiner för vardagen

Struktur för den ostrukturerade, eller: läs inte det här inlägget om du inte behöver

När Underbaraclara skrev om alla förenklande rutiner hennes familj byggt upp för en smidigare vardag, kommenterade någon som heter Mia:
“Jag kan inte låta bli att dra på munnen åt alla åååh och aaah här. Man kan ju tro att alla lever kaotiska vardagsliv helt utan ordning och reda. Och det kanske ni gör? Isåfall måste jag vara ovanlig, som tycker det mesta av det Klara beskriver ovan är helt naturliga självklarheter. Det är väl inte så märkvärdigt att hålla ordning tycker jag, men vi är alla olika.”
Den kommentaren, i all sin enkelhet, satte ord på varför jag tvekat och tvekar inför att skriva om olika förändringar jag infört de senaste åren för att få mitt vardagspussel att fungera smidigare. Det känns som om jag skulle berätta att det smidigaste sättet att ta sig ut genom en dörr inte är att sparka ett hål i den utan använda dörrhandtaget. Genom att berätta om mina nya metoder blottar jag den tidigare okunskapen. Ändå har jag bestämt mig att göra en serie om vardagsstruktur och organisationstips för oss som inte är som Mia.

Det här började för några år sedan, när jag bestämde mig för att vardagen skulle sluta komma som en överraskning.
Jag hade en känsla av att sättet jag genomförde mitt vardagsliv var ineffektivt, läckte ut energi på sidorna, som att försöka blåsa upp en simpuff utan att sluta tillräckligt tätt med läpparna. Jag hade gått med den känslan länge, men det tog lång tid för mig att försöka ta tag i det. En anledning var just alla  omkring mig med naturlig fallenhet för goda vardagsvanor som påstod att ordning bara handlar om att skärpa sig. Det handlar bara om sunt förnuft och vanligt vett. 
Dessa personer kunde ge en tips som: lägg alltid tillbaka sakerna på sin plats efter att du har använt dem så blir det aldrig stökigt och tyst lyssnade jag och tänkte men hur vet man vad som ska vara sakernas plats.

Jag är van att vara bra på saker. Därför var det lättare att identifiera sig som charmigt hopplöst stökig, än som någon med en strävan mot ordning. Någon som anstränger sig, misslyckas, och försöker på nytt. Men jag bar mitt kaos med skam.. Folk uttryckte beundran för ett litet augustpris, en massa små barn, en läkarutbildning, språkkurserna romanprojekten cykelturerna brödbakandet den ständiga kreativiteten, och jag lyssnade obekvämt och ville svara: men jag slår vad om att du är en sån som lägger tillbaka grejerna på sin plats efter att du har använt dem. Ridå 1-0 schack-matt du vinner.

För vissa av oss är det märkvärdigt att hålla ordning. Det är en konst som andra ägnar sig åt utan att förklara den och när man ber dem att förklara den säger de men det är väl inte så märkvärdigt, det är bara att göra.
Och vissa av oss vill svara göra exakt VAD?
Den är inläggsserien kommer att handla om det där vad-et. Vad är det man kan göra, hur ger man sakerna en plats. Den är absolut inget facit för hur man ska organisera sitt liv, men ett exempel på hur jag har gjort. För den som redan har ordning är den antagligen alldeles banal. För den som inte har någon ordning kan den verka alldeles för omständlig. Men jag tror det kan hjälpa för den ostrukturerade hur ett system för struktur kan se ut. Ge ett ramverk för hur man kan tänka, idéer att plocka av, för att forma sitt eget.

Jag kommer att skriva flera inlägg, men börjar med att gå igenom hur man kan få vardagslivets återkommande sysslor att gå mer på autopilot genom att skapa rutiner.

Grunden: rutiner för det återkommande

Det första jag gjorde när jag ville att vardagen skulle sluta komma som en överraskning var att ta reda på vad i den som redan var förutsägbart, och göra rutiner för det.
Alltså: jag visste att vissa i familjen skulle äta frukost hemma om morgonen och att andra inte skulle det, jag visste att vi skulle till dagis och skola och jobb varje morgon. Att vi skulle äta middag varje kväll och att den middagen skulle generera disk. Att huset skulle dammsugas och badrummet städas en gång per vecka, och så vidare in i vardagslivets myllrande oändlighet av udda strumpor och sexåringars svordomar genom gryningen.

Tidigare gjorde vi väl typ alla dessa saker, vecka efter vecka, och fast det borde kännas rutinartat när jag gjorde dem kändes det alltid lite som en improvisation. Eftersom det skedde improviserat. Ibland fick jag feeling och lade in en tvätt, ibland fick jag panik och insåg att nu måste jag dammsuga. (Det är här ni naturligt ordningsamma människor som tycker att det inte är märkvärdigt flyr, om ni inte redan gjort det tidigare. Hejdå!). Det ledde till ett ständigt dåligt samvete eftersom jag varje dag måste tänka igenom vad som borde göras, hur länge sedan det var det gjordes sist, och vara rädd att glömma bort något självklart.
Nu har vi infört rutiner för sådant som ska göras återkommande. Det sker på ungefär samma sätt och vid ungefär samma tidpunkt.  För mig har det varit klokt att både ha rutiner för det som ska göras varje dag, och det som ska göras varje vecka. Men innan jag går in på dagsrutiner och veckorutiner tänkte jag skriva lite om hur jag tänkt när jag skapat rutiner.

Skapa vardagsrutiner: hur skapar man en rutin?

Det är lätt att skapa en rutin snarare blir skapa en önskelista för vem man vill vara.
Man gör en morgonrutin som innefattar ett helt förändrat beteende gentemot ens normala – gå upp klockan fem och träna, äta kvarg, aldrig kolla på telefonen, och så vidare. Jag hade inte lust att bli någon helt annan, jag ville bara vara jag utan att luften läckte ut på sidorna när jag försökte blåsa upp mitt liv för att flyta. Så jag skrev ner alla saker vi ändå gjorde på morgonen, och på kvällen, och bestämde en ordning för dem.  Man gör ungefär samma saker, men ändå blir det stora skillnader av att göra det mer strukturerat:

• Det blir lättare att få allt att gå på autopilot när man gör det på samma sätt, eftersom hjärnan bygger ihop det till ett slags program istället för enskilda moment.
• Det blir lättare att komma ihåg allt, delvis på grund av punkten ovan. (Samma princip som gör att man alltid följer samma ordning när man lyssnar på ett hjärta eller undersöker en höft.)
• Det blir lättare att utvärdera vad som inte funkar om man vet vad man egentligen gör. När jag alltid var en kvart sen på morgonen gick jag igenom min morgonrutin och gjorde en tidsuppskattning för hur lång tid jag trodde att varje del tog. Sedan kollade jag en dag hur lång tid det egentligen tog. Då fick jag facit på hur morgonen egentligen hängde ihop, vilken punkt som behövde strykas eller förändras.
• Det blir lättare att synka med resten av familjen vad man egentligen gör. Mycket lättare att delegera och bestämma vem som gör vad om man vet vad som egentligen ska göras.

Jag kan inte nog understryka hur viktigt det har varit för mig att börja enkelt. Rutinen ska innehålla det som måste göras oavsett vad, inte en massa extra fluff. De avancerade momenten och livsförändrande planerna kan man lägga in när rutinen är på plats, sitter i ryggmärgen lika självklart som tandborstning. Det är då festen av målsättningar och livsutvecklingsambitioner kan börja om man känner för det. Men det är lättare att ta den biten när alla får frukost varje morgon och man kommer ihåg sina jobbnycklar.

Skapa vardagsrutiner: dela in dagen i delar

När jag försöker hitta balans i dagarna och fundera över vad som ska in delar jag upp min dag i fyra delar.  Nu flyr kanske ni kaotiker som liksom jag (fram tills tjugosju års ålder) aldrig lyckats upprätthålla en kalender, hatat att skriva ned saker och helst agerat på känsla. Ni är inte intresserade av ett komplext system, jag fattar. Det är inte jag heller, men jag tror ju att det är viktigt att få in återhämtning under dagen och inte bara på kvällen och för att få en bra balans mellan aktivitet och återhämtning genom dagarna tycker jag det är lättare att tänka på dagens olika delar med målet att energin ska räcka genom varje del. De olika bitarna skiljer sig dessutom väldigt mycket åt.

Mina dagar består av morgon, jobb, eftermiddag/kväll med vakna barn, tiden efter att barnen somnat. I varje del av dagen finns det något jag gör på rutin. Morgnarna är nästan bara rutin, vi ska upp en viss tid, frukost-väskor-kläder ja ni fattar. På jobbet varierar det ju jämnt men jag har en rutin med några saker jag gör för att komma bra in i arbetet varje dag jag kommer dit, en liten planeringsstund för dagen. Eftermiddag/kväll funkar också bra att ha rutiner för – vi äter oftast middag samma tid, disken in i maskinen efter middagen, läggningsstunden ser likadan ut och så vidare. När barnen sover går det att roa sig helt fint utan några rutiner, men även här har jag haft hjälp av att faktiskt tydliggöra hur lång tid det rör sig om, och där har rutinerna varit en hjälp. Om man vet när lampan är släckt i barnens rum och vet när man själv måste sova för att kunna gå upp i tid för att hinna morgonrutinerna går det att realitetspröva olika saker man blir sugen på att göra när barnen somnat. Det tar bort stress att faktiskt avgöra om man har tillräckligt med tid för att hinna med något innan man lovar tusen saker och drar igång femton projekt.

Jag vet att en del älskar att få exakta listor med andras rutiner förresten. Jag gillar det också. Men för mig skulle det kännas märkligt privat att skriva exakt vilken tid vi går upp eller mängden skärmtid per dag eller vem som plockar ur diskmaskinen. Jag skriver gärna om tankarna kring vårt liv, funderingarna och de övergripande systemen, men vårt faktiska liv vill jag liksom hålla privat, vill inte vara som ett dockskåp.

Skapa vardagsrutiner: rutin för veckan för koll på aktiviteter och regelbundna hushållssysslor

Okej. Så vi har morgonrutin, eftermiddags/kvällsrutin och jag har min lilla jobbrutin. Det är jätteskönt när de satt sig, då blir ju dagarna bara gjorda. Men dagarna hänger ju samman med andra dagar, ni vet, den här tidsenheten som kallas veckor. Och det finns många saker som sker varje vecka, men inte varje dag.

Därför var nästa steg i mitt projekt för en förutsägbar vardag att göra ett veckoschema. Det sitter på kylskåpet.
I veckoschemat finns alla återkommande saker under en vecka. Dels finns här sådant som självklart måste hända på en viss dag – ryskkurs på tisdagar eller judo på onsdagar, till exempel – men också sådant som hade kunnat hända vilken dag som helst.
Att göra något vilken dag som helst men minst en gång per vecka kan nämligen vara ganska ansträngande för en hjärna.
Att göra något varje onsdag är betydligt lättare. Så vi fördelade helt enkelt ut en-gång-i-veckan-sysslorna på dagarna. En dag för dammsugning och moppning, en dag för badrumsstädning, två dagar för att tvätta. (Och tvätten från föregående tvättdag viks och läggs in i skåpen när nästa tvättdag sker. Revolutionerande, jag kan inte se på det på något annat sätt.). En planeringsdag då hela familjen går igenom veckan som kommer ihop och veckopengen delas ut.

Även här gäller att börja med små krav. Det tar tid att lära in att verkligen göra det som står på schemat, så välj några få punkter som känns som energitjuvar när de inte blir gjorda och få in dem på rutin. Sedan kan rutinen byggas ut successivt. Har upptäckt att det här är ett bra sätt att få med barnen i vardagssysslorna. Om de frågar om man kan hitta på något särskilt en kväll kan man peka på schemat på kylskåpet och säga om vi hinner, men det är torsdag så vi ska dammsuga. Om ni plockar undan alla grejer på golvet går det fortare. 
Förstås kan man säga så utan att ha ett schema som säger att just torsdagar är dammsugningsdagen, men schemat inger en särskild respekt. Det får dem att sluta tro att det är en dum föräldraidé att vi ska dammsuga ikväll och istället tolka det som en opåverkbar konstant, vår dammsugningskväll är som fysikens lagar. Man ifrågasätter inte, man förhåller sig.

Skapa vardagsrutiner: en sammanfattning

Så hur skapar man vardagsrutiner och får dem att sätta sig? (Om man inte är en naturlig begåvning, men då har man kanske inte läst såhär långt). Jag skulle sammanfatta det såhär:

• Fundera kring vilka delar av din dag du vill ha rutiner för.
• Bygg rutinerna på sådant du redan gör.
• Börja i liten skala med det absolut mest basala. Genomför det länge, tills det slutat kännas som en grej och börjat gå på automatik.
• Fundera på vilka återkommande sysslor i din vecka du vill ha en rutin för. Gör ett veckoschema. Börja även här med det mest basala tills det går på automatik.
• Lev och njut.

Läs mer:

• Kvalitetspausen. Vila som rättighet, inte något man måste förtjäna.
• Sommarmaten. Mat-life-hack för snabba utflykter.
• 5 tips för att leva billigt och spara pengar. Ett liv för att hålla, ekonomiskt och på andra vis.
• 5 tips för utflykter med barn. Ut på enkla vis.
• Att leva utan smartphone: en uppdatering. Ett år utan smartphone och vad det gjort med mig.
• Att skapa en städrutin: 3 tips för att lära sig städa. 

 

Du hittar alla mina inlägg om ett enklare liv här och  här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier.

Det här inlägget var ett av de svåraste för mig att skriva, och jag hoppas att det kan vara användbart för någon. Tyckte du om det får du väldigt gärna trycka på hjärtat eller lämna en kommentar med egna tips och reflektioner.
Vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Bloglovin’ eller Facebook.