Glimtar, maj 2022 (och april.)

Jag ville skriva om april, men april tillät inte beskrivningar. Tiden rann ifrån mig medan jag började om, tappade fotfästet och fann det under nya förutsättningar, om och om igen. Vårsolen var så skarp innan träden fick löv, ett ljus som inte förlåter någonting. Blottad smuts. Jag skrev ett betalt skrivjobb med faktatexter om olika psykiska problem och åt en miljon Werthers-original-karameller ur ett påskägg, explosioner av sött i min mun, det bedövande och dövande i smaker. Ett rum att träda in i och förlora sig i, precis som skrivandet, som jag hörde Karolina Ramqvist tala om i en intervju om Bröd och mjölk. Skrivandet och ätandet som rum där man får vara ifred. Och jag började läsa hennes bok och fann något slags tröst i den, att få läsa någon annan beskriva hur det är att golvas av smaker med en sådan kraft, att kunna gå in i dem och vakna upp ur dem som ur en hypnos.

Jag skrev en tenta i en psykoterapikurs. Jag åkte buss och lyssnade på radio och drömde om att resa långt, långt, bara för att få fortsätta uppleva detta: att passivt vara på väg. Någon annan som kör, inte mina beslut, inte mina svängar, inte min väg, bara luta sig tillbaka i sätet och försvinna iväg.

Jag läste fantasyböcker och böcker om ett enklare liv, jag bakade olika sorters bröd. Jag sköt upp att göra pappersarbete och drunknade i min egen perfektionism. Jag tröstade den som grät och bannade den som nöps och jag tog emot den sedvanliga feedbacken på min middagsmatlagning: att jag kanske borde fråga dagisets kök om de kunde ge mig några bra recept.

Jag upptäckte plötsligt att april hade blivit maj, gränserna så flytande trots att de borde vara absoluta, en dag var ljuset mjukare trots att vindarna fortfarande var kalla. För att det har varit en så kylig vår, det är vad alla säger, och visst har jag märkt att vinden är kall om händerna när jag cyklar om morgnarna, men jag hade nog glömt att den kan vara på ett annat sätt. Det har räckt med havet som gnistrar i ljuset och mjuka skuggor när bladverken kommer fram, det har räckt med doften av ett vitsippshav i kvällspromenaden i skymningen. Jag har aldrig tyckt om värmen ändå, man måste ta av sig så mycket kläder, det kommer en dag i maj varje år när försommarhettan verkligen är här och varenda gång dyker det upp som en överraskning. Varenda gång undrar jag vad jag haft på mig hela förra sommaren.
Och ändå, som så mycket annat man inte minns hur man rodde i hamn, så måste det ju ha gått. Jag har varit klädd en sommar och en till och det kommer väl att gå ytterligare en sommar i längtan och väntan efter att långbyxor och strumpbyxor ska åka på.

Alla pratar om att de är stressade i maj och jag är inget undantag. Till slut slutar jag att prata och bara gör. Det finns tider när det inte längre är någon idé att fundera på hur man ska få ihop det. Analysen kommer sedan, varför blev det så mycket, varför blir det alltid så mycket, varför fyller jag bara ut min tid tills den sprängs, varför skjuter jag upp saker för att jag vill att de ska bli bra tills jag måste göra dem snabbt och dåligt för att de över huvud taget ska bli gjorda.

Jag fattar avgörande beslut för att jag måste.
Jag lagar ärtsoppa och den värmer magen som en kram.

Jag skriver inte och vet inte om det är ett problem. Kanske är det för att jag är så trött, kanske är det för att jag har förändrats.
I spegeln träder ett annat ansikte fram. Nya linjer, andra strukturer. Jag hinner tänka: vad det här året har fått mig att åldras innan jag ser det naiva i tanken. Jovisst, kanske, men samtidigt: det är ju vad varje år får en att göra.

År efter år av samma cykler, ljuset och bladen, vindarna och havet, tiden som försvinner i ögonblick som tycks oändliga, medan man sakta omvandlas till någon annan än den man en gång var.

Läs mer:

• Glimtar, mars 2022.
• Glimtar, februari 2022.
• Glimtar, januari 2022.

Här hittar du alla inlägg i övrigt-kategorin  och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa mig på Bloglovin’ eller Facebook.

Förresten! Igår var ni jättemånga fler besökare på den här bloggen än vad ni brukar vara. 400% av vad ni normalt sett är . 🙂 hej! Är det någon som har länkat någonstans ifrån får ni gärna tipsa mig. Vill gärna tacka i så fall!