Den andra boksmulan av sommarläsning var I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Jag lämnade den efter mig på Güntherska hovkonditoriet i Uppsala efter att jag suttit och snyftat över min kardemummaknut och min kopp med bubbel&bär-te (otroligt gott).
I taket lyser stjärnorna är en Augustprisvinnaren i ungdomsklassen 2003 och en ungdomsbok om att vara tretton och ha en ensamstående mamma på väg att dö i cancer. Allra mest är det en bok om att vara tretton, punkt. Efter läsningen läste jag någon gammal intervju med Johanna Thydell där hon underströk just det: att bara för att en tonåring är med om något hemskt betyder det inte att de vanliga tonårsutmaningarna tappar i betydelse. Boken skildrar så fint hur glidningen med bästa kompisen, den första trånande kärleken och osäkerheten inför klassens tuffing kan kännas lika överhängande och uppslukande som en döende mamma.
Jag ville läsa en ungdsombok för att jag ville in igen i det raka, tydliga. I drivet som finns i böcker som är skrivna för de som inte har tålamod. I ungdomsboken får man inte plats med det överflödiga, varje scen måste ha en rörelse. Konsten är att inte göra varje scen till massiv dramatik för det. Men något måste hända! En påminnelse även för den (jag) som vill skriva för vuxna.
En bok med mycket värme och hopp mitt i mörkret, men som undviker självklara svar eller att knyta ihop precis alla trådar. Kanske berörs jag som vuxen läsare, med vuxenlivets alla erfarenheter, av andra saker än den unga läsaren. Som detta stycke om när huvudpersonen Jenna säger förlåt till sina morföräldrar över allt de behöver göra för henne. De, som redan just har förlorat ett barn:
Och jag bölar rätt ned i bullen.
Hittas till exempel här.
Läs mer:
– And when did you last meet your father?
8 Comments
Nå har jeg øyeblikkelig og straks bestilt den boken på mitt bibliotek, takk for anbefaling. Jeg leser mye ( typ 70++ bøker i året), og innimellom bare må jeg lese en ungdomsbok, nettopp av de årsaker du nevner. Kan også anbefale John Green «The fault in our stars» og Susin Nielsen «No fixed address», vet ikke om de er oversatt til svensk, den første er nok hvertfall det. Boken til Susin Nielsen er like mye en voksenbok som en ungdomsbok, men fra en ungdoms perspektiv.
Tack för tipsen och vad glad jag blir att höra att du beställer boken på biblioteket! Få saker gör mig så glad som när ett bokinlägg inspirerar till läsning!
Åh, den tyckte jag om som tonåring! Minns känslan den lämnade men kan inte beskriva den. Och insåg nu när du skrev det där om hur ungdomsböcker skrivs, att det är så jag skriver/vill skriva, fast för vuxna! Ungdomsböcker för vuxna 🙃 har tydligen svårt för just dramatik och det överflödiga i mitt fiktiva skrivande. Tack för att jag fick ord på det!
Aldrig läst den som ung, blev ganska snabbt en tönt som inte ville läsa ungdomsböcker eftersom jag ”inte kände mig som en ungdom”. Skön stil… Dramatik ÄR svårt, tycker jag med! Och svårare att se i vuxenromanerna, även när den finns där, för att de har mer annat som ligger utanpå den. Rekommenderar ”i taket…” för närstudie! Man kan läsa varje kapitel och fundera på om läget för huvudpersonen är likadant vid scenens början och scenens slut. Och om läget, i både situation men framförallt stämning, är samma vid bokens början och bokens slut! Den successiva förändringen, byggd av små förändringar, är ju på nåt sätt dramatikens kärna… men verkar så mkt lättare när någon annan skriver!
Läste den
Grät till den
Minns till den
Tack
Mvh 69 år
Vad fint!
Åh, den boken läste jag när jag var yngre! Jag tycker också om drivet som finns i ungdomsböcker. Mina go to-ungdomsböcker är Katarina von Bredows böcker (jag har främst läst hennes tidiga böcker, de som kommit ut innan och när jag själv var tonåring, så det hon har skrivit på senare år har jag inte läst än) . Har du läst någon av hennes böcker?
Jaaa tycker hon är en jätteskicklig författare! Läst den om en tjej som har en affär med sin bästa kompis pappa, och den om en tonårstjej som blir gravid när hon är typ 13!