klättra katedraler

Jag kommer att bli den perfekta pensionären.

Idag åkte jag och mina föräldrar till den lilla och ytterst gulliga staden Norberg, för att besöka en konstutställnng på Galleri Glädjehuset, där min systers pojkvän hade fått ställa ut några teckningar. De var vackra.

Sedan gick vill til Kajsa Anderssons Kafé, och fick dricka Norbergs-te (ett av de godaste teer jag druckit på länge!) och äta kyckling/curry-smörgås som var lite smått magnifik. Och jag fick åka bil och titta på den svenska landsbygden och filosofera och känna mig som att jag var på väg någonstans och åka på platser jag inte varit förut. Och det är liksom det perfekta lördagsnöjet.

Jag drömmer ganska ofta att jag bara reser eller trampar iväg på min cykel med en massa pengar utan att någon, ens jag, riktigt vet vart jag tar vägen. Tågluffa, ungefär, fast för resten av livet, oftast. Och jag ser bordeller och knarkare och nya världar. Och det är lite magnifikt.

Jag är så lättolkad ibland. För jag börjar alltid drömma sådant där när jag känner mig instängd, vilket jag lätt gör då jag i grunden inte gillar långa förhållanden, att stanna på samma plats eller att inte ha några förändringar.

Men i alla fall. Det var en väldigt fin lördag. Och nu ska jag plugga kemi. Och det ska faktiskt också bli otroligt roligt, eftersom jag är en nörd.