Snälla snälla kan du hjälpa mig kan du leda mig över gatan? sa den lilla tanten så jag tog henne i handen och vi gick mellan bilarna och hela den uppgrävda gatan. Och hennes händer var så varma och mina händer var så kalla och jag tänkte att mänsklig kontakt, det är inte så hemskt som man skulle kunna tro, och jag tänkte att man skulle aldrig behöva känna sig så ensam om man ständigt fick gå tanter över gatan och hålla deras händer och göra tafatta små försök att småprata med dem.
Ja. Häromdagen hjälpt jag en tant över gatan. Det är vi sådana tillfällen man ångrar att man aldrig varit scout.
0
5 Comments
Vill du ha en parfym? Gå in på http://brunetternasmode.blogg.se och var med och tävla.
haft en bra dag?
åh det vill jag också göra…
Jag har nästan lite fobi för rynkiga händer sedan min tandläkare grävde i min mun utan handskar.
Jag är nog också väldigt tafatt vid mänsklig kontakt. Ogilla är ett starkt ord men jag märker av kontakten och nästan kallsvettas om den pågår för länge. Sedan beror det ju på vem man rör, men ja.
Du som blondin med de där skorna, mmm-mm! Det är tur att du aldrig varit scout, då skulle du antagligen aldrig kunnat vara lika farligt sexig och blond som på denna bild!
Haha, underbart. Det närmsta jag har kommit en "leda-över-gatan-upplevelse" är när en 50-ish kvinnlig uteliggare i Dublin bad mig bjuda på en cigg. Jag började nästan lipa när hon kraxade fram "god bless you" när hon fick en. Människor, ja jävlar…
Här i Sverige är gamlingarna alltför skygga för att tilltala mig, tyvärr 😛
JÖSSES ANAMMA du är en liten sexbomb som exploderade över hela min skärm!