Veckostädningen

Det är söndag den första oktober och mitt hem doftar svagt av lavendel efter att någon annan än jag har våttorkat golven. Det är tyst i huset. Från trädgården ljudet av barnen i studsmattan. Jag sitter i soffan och skriver. Ostörd, utan något brådskande att göra. Det är inte läggdags än, och jag har tid för annat. En sådan hoppfullhet i den tanken, som när man stiger ut en försommarmorgon och för första gången känner mildheten breda ut sig som skvallrar om mjuka dagar med sol som silas genom lövtäcket.
Jag kommer att minnas den här kvällen i all sin enkelhet, på samma sätt som jag minns vårt lördagsgodis på stranden och den där kvällen på restaurang när en sommar tog slut och den där kvällen när vi just flyttat hit första gången och jag gick ut på balkongen efter att alla mina små ungar somnat och såg upp mot en stjärnklar himmel och greps av en oförklarlig visshet om att allt skulle bli bättre än vad det var precis just då.

Men egentligen tänkte jag skriva något annat, kort och hastigt: jag tänkte skriva några rader om veckostädningen.
Vi har en ny rutin sedan en månad och än så länge gör den mig så nöjd.
Såhär fungerar det: veckostädningen är värd 15 euro. Det kan delas på tre barn, två barn, ett barn eller inget (och då städar jag istället). Detta kan sättas i relation till att veckopengen är 3, 2 och 1 euro i veckan (med lite sysslor kopplat till den),  så oftast är barnen ganska taggade på veckostädningen. Framförallt om det just kommit ut något expansion pack för något spel som de vill köpa…

Det här är vad som ingår: de tvättar handfatet och toaletten, dammsuger alla rum, våttorkar badrum/hall/vardagsrum/kök. (Jag putsar speglar och tvättar duschen, för det blir lite krångligt för dem, och jag brukar försöka plocka undan under veckan så att inte varje veckostädning ska börja med att lyfta upp ett berg av saker från golvet). Ibland städar de alla tre och njuter av att det går snabbt. Ibland, som idag, blir det bara en av dem, som njuter av en värld av ekonomiska möjligheter som öppnar sig när summan går till en och inte delas på tre. Hittills har inte alla tackat nej någon gång men det kommer väl framöver också, och då får jag helt enkelt städa.
På det här viset blir det inte så mycket tjafs. Antingen är man med, och får belöningen av det, eller så slipper man. Inte mycket att bråka om.
Jag vet att vissa inte tycker man ska lära sig att man får betalt för att göra saker hemma i en familj, det ska man bara göra ändå.
Så kan det säkert vara, men i vår familj har jag inte upplevt det som ett problem. Det som funkar, det funkar, antar jag. De är ganska rimliga och engagerar sig lagom mycket i måsten och vardagssysslor.

Som alla saker jag har att berätta om vår familjeorganisation är det ju extremt basic. Men just därför, så trevligt, för det är möjligt att upprätthålla.
Så att man kan få många söndagskvällar som doftar av lavendel, kvällar då allt som skulle göras är gjort.

*

Förresten: jag blev så inspirerade av Julia Eriksson som körde en bloggvecka, så jag tänkte göra en sådan jag också: lite fler inlägg, kanske mindre genomarbetat, lite spretigare och därför lite roligare.
Ni kan betrakta detta som det första.
Har ni önskemål om ämnen, hojta till!

*

Här hittar du alla mina inlägg om familj och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook  för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.