Sardellen gjorde en lista om vardagen. Kanske en av mina favoritsaker att tänka på. Jag älskar vardag. Jag är inte så bra på att göra saker bara för att de är roliga, det stressar mig och blir inte så kul. (Jag är inte så kul, på det sättet). Men jag tycker mycket om att hitta något vackert i något väldigt alldagligt, att bli hänförd av färg mitt i något grått.
Med det sagt är min vardag lite ur led, och det tar upp väldigt mycket av min tankekraft. Småbarnstiden är över, så det finns utrymme att göra annat – men jag har fortfarande barn, jag kan inte göra precis vad som helst och hur som helst. Jag har inte riktigt hittat till vad som blir rätt grad av utmaning och nytt. Kanske är jag lite understimulerad, men rädd för att bli överbelastad om jag gör för mycket för att ta mig ur det.
Det ska nog lösa sig, det är kanske världens mest bortskämda problem, men jag ger ju inte någon annan ett bättre liv genom att inte ta vara på mitt.
Här är i alla fall mina svar på listan.
Hur ser en oplanerad, vanlig vardagskväll ut hemma hos dig?
Jag jobbar mycket på hur jag ska lägga upp mina vardagskvällar. Kanske är det hela nyckeln till att vänja mig vid hela mitt nya liv.
Till exempel har jag lagt mycket tankekraft det senaste året med hur jag ska använda timmen mellan 16 och 17. Det är ett lyxproblem som ingen småbarnsförälder kan relatera till.
Under många år var det en timme som inte fanns. Nu är den där – för trött efter jobbet för att sätta mig och skriva, för tidigt för att börja laga middag.
Så här brukar det oftast se ut i alla fall: jag slutar jobbet vid fyra. Det är fem minuters promenad hem från jobbet. Det är för lite tycker jag, så jag brukar promenera en omväg hem, så jag får gå en halvtimme eller så efter jobbet. Ibland går jag förbi affären i samma vända. Eftersom jag har två affärer på promenadavstånd och barn jag inte längre måste dra med till affären för att kunna handla så föredrar jag att småhandla flera gånger i veckan framför en storhandling. Man glömmer ändå alltid nåt och måste till affären i alla fall.
Nåväl. 16.30 är jag hemma. Kanske har promenaden gjort att jag orkar sätta mig och skriva, då skriver jag. Kanske sitter jag i läshörnan och läser en bok. Kanske är det tomt när jag kommer hem, för att barnen är hos kompisar, och jag ser en teveserie. Kanske sitter jag på motionscykeln i garaget en stund.
Kanske scrollar jag bort mitt liv.
Sedan lagar jag middag. Den är klar någon gång mellan 17.30 och 18.30 beroende på om jag måste städa köket först och hur lång tid det tar för mig att samla ihop energin. Efter middagen gör barnen läxor, blir förhörda för prov, jag försöker städa undan i köket men tappar sugen för att de är så tråkigt. Jag kanske läser en bok. Tränar något om jag inte gjort det tidigare under dagen.
Lägger barnen vid nio, tar en kvällspromenad, äter något litet så man slipper somna hungrig, läser en bok, kommer på att jag är på väg att förlora min Duolingostreak och gör en lektion, försöker somna typ kvart över tio.
Vilken tid går du upp på morgonen?
06.15, varje dag. 06.30 är målet att sitta med kaffet och datorn och en halvtimmes skrivtid framför mig.
Vad äter du till frukost?
Just nu bara kaffe, det är en sådan period bara. Annars, till exempel: mackor med avokado, bovetegröt med torkade fikon och cashewnötter. En period mackor med rökt tofu och surkål men det föråt jag mig på, mår illa bara jag tänker på det.
Hur dricker du ditt kaffe?
Med baristahavremjölk och kanel pudrat på toppen för morgonskrivandet hemma, på jobbet oftast med mjölk men ibland svart och försöker gå mot det senare för att jag hörde att det var bra för tänderna och för att det känns onödigt att dricka massa mjölk.
Vilken tid går du hemifrån och när kommer du hem på eftermiddagen?
Går någon gång mellan 07.30 och 8 beroende på om jag tar snabbaste vägen eller inte och om jag har något pappersarbete jag vill göra ostört (då kommer jag hellre lite tidigare till jobbet än jobbar över, jag funkar mycket bättre på morgnarna).
Vad har du alltid med dig i väskan när du går ut genom dörren?
Telefon, nycklar och en bok. Jag läser oftast flera böcker samtidigt och ibland har jag en bok som är min ”väskbok” för att den helt enkelt får plats i handväskan.
Vad är det bästa och det sämsta med din vardag?
Det bästa är att jag skriver. Att jag redan nu lever ett skrivande liv och att det – i de bästa stunderna – minskar stressen kring att nå nästa steg med mitt skrivande. Att jag inte behöver debutera skönlitterärt för att få tid att skriva. Jag har redan bestämt att det är vad jag gör, jag behöver ingen annan tillåtelse.
Det sämsta är att jag har alla förutsättningar för att ha ett riktigt trevligt liv men inte riktigt listat ut hur man gör det än. Att jag är så mycket bättre på att hantera kris och kalabalik och behovet av att kavla upp ärmarna än att vara en som njuter av livets goda.
När barnen var mindre och jag just blivit ensamstående var vardagen hela tiden ett äventyrsspel, en dundrande jakt på överlevnad, och det kunde vara ångestfyllt och oroligt men också befriande i sin tydlighet. Det går att sakna den känslan, utan att vilja göra samma sak igen.
Om du hade fått ändra något med din vardag, vad hade du då ändrat?
Jag är på väg att lista ut det, och förändra den. Det var en del av mitt nyårslöfte att ändra vardagen.
Några grejer som gått i den riktningen är att börja träna varje dag och att prova fler nya saker. Sedan finns lite andra ess i rockärmen. Jag kan berätta om dem någon annan gång, när jag utvärderat om de var nåt att ha. Fast kanske vore det inget att ha för er. Jag tror det finns många människor som inte skulle trivas i min vardag, som skulle behöva andra saker. Och kanske är det den bästa grejen med min vardag, då. Att den är byggd för någon som funkar som jag.
Läs mer:
Här hittar du alla inlägg i övrigt-kategorin och här hittar du mina bästa inlägg inom alla kategorier. Tycker du om det här inlägget, tryck på hjärtat, och vill du inte missa nya inlägg kan du följa min Facebook-sida.
Mina texter bortom bloggen hittar du här.
3 Comments
Så mysigt med en vardagslista 🙂 Det där med tillåtelsen alltså: att ge sig själv tillåtelse till sitt skapande är det absolut viktigaste. Ingen annan kan göra det. Jag vet om detta så väl, och ändå måste jag hela tiden återerövra mitt skapande. Det är så livsnödvändigt för mig- både skrivandet och bilderna, och så lyckas jag ändå hamna i perioder då jag förtränger det, därför att det på något sätt är lättare att förneka det än att ta det på allvar. Och ganska ofta kan jag känna pressen på att vilja andra saker: inte ska man väl vilja sitta hemma, själv, på helgen för att skapa?
Vet precis hur du menar. I de bästa stunderna känner jag ju som jag beskrev, men i andra stunder har stressen kommit ändå över vem jag är som tror att den tiden och utrymmet är något jag kan ta mig. medan jag har kompisar som typ… golfar i flera timmar en lördag, och det är ju inte direkt så att det är på väg att bli Tiger Woods? något kan man väl få fylla sitt lilla liv med, och skapandet är dessutom ganska billigt och skadar ingen. visst borde man få vilja det!
Det här om skrivandet och skrivlivet tyckte jag du formulerade så fint! ” Det bästa är att jag skriver. Att jag redan nu lever ett skrivande liv och att det – i de bästa stunderna – minskar stressen kring att nå nästa steg med mitt skrivande. Att jag inte behöver debutera skönlitterärt för att få tid att skriva. Jag har redan bestämt att det är vad jag gör, jag behöver ingen annan tillåtelse.”