Årets sämsta månad.

Det är den andra dagen på årets sämsta månad.
Det är lättare om vi kallar den för det, ett Nettelbladskt november, låt oss sänka förväntningarna så går det att har roligt sedan. Sommaren är ett slukhål och det har den varit i evigheter.  Det är inte synd om mig. Mina små barn som inte är små är på badhuset tillsammans, de cyklar dit och är där i timmar. Min tonåring och jag är ensamma hemma, hon lagade middag åt oss. Gnocchi med fyllning och vegetarisk korv som steks i en och samma panna. Jag har haft två veckors semester och nu ska jag arbeta halvdagar. Jag övar på att sätta gränser för att halvdagarna inte ska bli hela och idag kom jag hem i tid. Barn som vaknar, äter frukost, dräller, sedan kommer man hem och lagar lunch, det är två liv i ett. Det är en struktur i sommarens ändlösa slukande.

De ger sig av till badhuset, in till tonårsrummet.
Jag går till gymmet, jag går promenader, jag städar.
Ingenting har någon ordning. Vad är ett måste och vad är en vilja?

En vän sa att hon älskade att resa till värme, att det var först i den väldiga hettan när det liksom är omöjligt att göra något annat än att vila som vilan kommer.
Jag tänker på sådan hetta som att vara förlamad, att fortfarande vilja men inte kunna, det finns ingen sådan vila för mig, att ligga still och släppa taget. Vila är växlingen mellan de olika världarna.

Allting är ljust. Natten grå. Om sommaren rannsakar jag ofta mina livsval: om jag inte känner mig lyckligare än så här, denna bästa av tider på året, vad har jag då gjort med mitt liv?
Det är naturligtvis falskt, det är därför vi ska kalla det för årets sämsta månad, vi som fungerar såhär.
För vissa av oss är juli mer som årets pms. Det kommer vackrare, lugnare dagar. Det kommer en alldeles vanlig vardag i september, en klar och hög dag när tankarna är konkreta och fritt svävande på samma gång. Det kommer ett samtal på en restaurang i den dunkla belysningen en vinterkväll, det kommer ett snöfall som täcker allt. Det kommer vardagens ordning, raka timmar av arbete och fritid, ingen oordning, inga undantagstillstånd.

Det är den andra dagen, axlarna sjunker ner, och jag släpper taget. Jag sätter mig på balkongen med maten min dotter lagat och lyssnar på fåglarna. Solnedgångens hetta. Allt är grönt, allt är stilla.
Inte en dålig kväll, trots allt, inte för att vara juli.

Läs mer:

• Sommar, sommar, sommar.
• Åskans dån, nattens vakna drömmar.
• Kometen kommer. 

Här hittar du alla mina inlägg i övrigt-kategorin.
Följ gärna min Facebooksida eller min instagram för att inte missa nya inlägg.
Mina texter bortom bloggen hittar du här.