Den 28:e december, klockan 11.21, föddes min son. En gosse på 4390 g och femtiotre centimeter, med mörk kalufs och långa naglar. Han for ut i en skjuts av fostervatten, fick en riktig kallsup och ville först inte skrika i ren förnärmelse, men var i övrigt vid utmärkt liv och hälsa.
Förlossningen var lika lång som den första, tio timmar, men längre tid var i aktivt värkarbete och eftersom den började på natten hade jag förstås lite mindre sömn i bagaget. På det sättet var den mer krävande, framförallt de sista timmarna då jag var tio centimeter öppen (vilket värkarnas poäng är att man ska uppnå) men vi bara väntade på att barnets huvud skulle sjunka ner längre i bäckenet. Men vid nio centimeter tog jag lustgas och på så sätt gick också den sista tuffa timmen, och viktigast av allt kände jag mig hela tiden trygg. Med att det skulle lösa sig, med att jag visste vad som hände, med att allt jag kunde göra var att fokusera och vänta. Aldrig någon känsla av panik.
Och inga komplikationer, för varken mor eller barn. Nu har jag en tjockis som vill äta sig allt tjockare, och återigen torde jag kunna titulera mig gräddko.
10 Comments
Åh, stort grattis Ulrika. Så roligt!
Tackar! Han tajmade ju perfekt så vi hade barnpassning och allt 😉
Grattis!
Han har börjat med fina nummer, din son. Är storasyster redo att lära honom allt hon kan?
Grattis till tvåbarnsföräldraskapet och gott nytt år till hela familjen! 2013 är ett sådant nummer som aldrig känts bekvämt att skriva eller säga men 2014 bådar gott på något sätt. Förhoppningsvis kommer jag iväg på en slags Sverigeturné detta år och kan hälsa på alla mina utspridda onlinebekantskaper, det beror på hur väl det går att planera med jobb och schema och lön och sådant. Hör av mig mer om det till våren.
SÅVIDA det inte skulle hända att du blir gravid igen. Man vet ju aldrig riktigt med dig x)
Grattis till hela familjen och ett riktigt Gott Nytt År
Mennn det känns så påträngande att dyka upp när du redan jonglerar med så mycket i ditt liv och om du som grädde på moset skulle vara gravid också, skulle bara känna mig som att jag stjäl viktig sov/skriv/plugg/mammatid och att du skulle kunna göra nåt viktigare typ äta för två och läsa högt för alla dina barn.
Haha, jag ska försöka hålla fertiliteten i styr då! 😉