sånt som inte får plats i andra kategorier

Mellan timmarna

april 24, 2014
 
Jag har blivit ensamstående med ett barn.
Men bara för en vecka.
 
Fadern och fyramånadersbebisen for söderut för släktbesök och affärer.
Jag och tvåårsdottern är kvar. Livet som ensamstående är slitigt, oväntat, chockerande och alldeles, alldeles underbart.
 
Livet är:
kvällarna på en lekplats när vi upptäcker evigheterna i sekunderna tillsammans. Lutad mot en skrovlig hyreshusvägg i aprilkvällens sista solstrålar, lukten av grannarna som grillar, någon som plockar blommor till mig och vill att jag ska hålla dem i min famn, för då blir jag en prinsessa.
 
Någon som gräver jord med sina händer, så att man måste tvätta tvätta torka länge länge, trycka ned henne i sitt knä och ha henne nära en lång stund tills sanden försvunnit även från fårorna i handflatan. Och sedan, på kvällen – när hon återspeglar vad man gjort mot henne under dagen genom att lägga alla gosedjur i sängen och säga Smutsig. Tvätta. Sand. Där. och skrubba och fixa och dona med dem allihop, tills de är rena (och blöta).
 
Livet är nackslutslockar mellan mina fingrar.
 
Livet är att hjälpa en tvåårig flicka att dansa på en pilatesboll en torsdagskväll i april så hennes skratt glittrar i hela lägenheten.
 
Att studera myror. Och varje flik av en maskrosblomma.
De små stunderna, de välvalda detaljerna, att dricka kaffe på en uteplats en hel annandag påsk medan ens dotter sjunger sånger och gräver i sanden och ingenting särskilt alls händer.
 
Vi skapar magi.
 
0

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply