renaissance

Garderobsrensning. Eller, rensning är det inte. Jag slänger aldrig bort saker, och verkligen inte kläder. De blir bara hängande. Nostalgi upphängt på galgar i garderoben, och sedan månader eller år senare tar jag fram det och upptäcker att oj, det här var ju helt fantastiskt.

Den här klänningen hade jag inte använt sedan december, vilket i och för sig inte är så länge. Men jag återupptäckte hur mcket jag älskade den. Och hatten köpte jag i januari men har inte använt sedan dess. Och strumpbyxorna minns jag att jag tyckte att mina ben såg tjocka ut i. Men nu bara avgudar jag dem.

Egentligen vill jag ha långa svarta siden hanskar till det här. Eller möjligtvis handskar av svart spets. Och ett par svarta skor med små svarta rosetter längst fram. Eller leopardmönstrade. Eller, åh.

Jag vet inte. Jag bara älskade de här kläderna. Det är lite komiskt, jag går runt i något slags dvala där ingenting riktigt spelar någon roll längre. Gamla bekantskaper som en gång påverkade mig spelar plötsligt ingen roll. Alla mina prov spelar ingen roll. Det jag äter spelar ingen roll och det jag väntar på hela dagarna är att få sova.
Men nu på sistone har det hänt två saker som har trängt in i icke-känslo-bubblan:
återupptäckten av kläderna jag älskade och
att jordnötssåsen jag har älskat och avgudat och levt på, som jag trodde hade tagits ur sortimentet, plötsligt efter flera månader återigen finns på Ica.

Det är så komiskt. Jag nästan skrattar lite åt mig själv och sedan ler jag och svassar iväg med min tyllkjol, mot bättre tider, mot vackrare solnedgångar, mot högre höjder.