För övrigt träffade jag och Alexander lite folk från hans klass på väg mot glass. (Titta på det fina men något nödrimmiga rimmet! Jag är så bra!)
Det var intressant, för alla utom en var sådan som gick på Eriksberg, min högstadieskola. Och jag… jag vet inte. Jag blir alltid lika fascinerad av att träffa folk ur mitt förflutna. Träffa folk man känner, men ändå inte. Har en åsikt om alla men känner ingen.
En av dem har jag föraktat otroligt för vissa handlingar, vissa fegheter. Men kanske att han börjar kompensera för det.
En annan trodde en gång i tiden att jag var kär i honom, på grund av ett missförstånd med kodnamn, och jag hatar det för han hade aldrig varit värdig det.
En tredje har jag alltid tänkt på lite som en utomjording, det är något med hela hans beteende.
En fjärde var förut på g med en av mina vänner.
Som en rolig liten gissningslek, för de människor som delar min bekantskapskrets. Och som allmänt onödig information, för alla er andra.
2 Comments
en fjärde? ;o
Jag har alltid sett mig själv som en utomjording =)