Jag har just gjort mitt musikprov, som inte var så lätt som somliga sagt, inte så svårt som andra gjort, och sitter vid en sådan där dålig datasalsdator för att det verkar för skrämmande att hämta sin ryggsäck eftersom det stod en massa människor vid mitt skåp och jag tycker sådant är skrämmande.
Men det är väldigt trevligt. Alltihop.
Jag ska se om det funkar att se Amelie idag, jag tror att jag är på ett sådant humör. Sedan kan jag rita och låtsas att jag pluggar till mitt biologiprov.
Det finns en Severus som brukar sitta i soffan när jag går förbi. Framför allt på onsdagar tror jag, men dagarna har en tendens att flyta ihop. Det är fascinerande.
Vid sjukdomen stendammslunga, får man in små partiklar av sten i lungorna. De vita blodkropparna försöker bryta ner dem, med hjälp av starka ämnen som finns i de vita blodkropparnas organeller (= organen i en cell, ungefär). Men de kan inte bryta ner stenen, så organellen exploderar och fräter sönder de vita blodkropparna och sedan fräter det sönder hela kroppen, ungefär.
Kontentan är att det är de där små sakerna som gör det. Ajajaj, ungefär.
I natt drömde jag att en björn som gömt sig under vår trappa försökte döda våra kaniner, och gick runt och smaskade, men vi kunde inte göra något, för då skulle björnen döda oss.
Sedan hade jag ett eget hotellrum i Mariefred, av alla ställen, och jag skulle gå ut och festa tillsammans med Pixies beundrare. Men när vi frågade i receptionen fanns det inga nattklubbar i Mariefred, bara en bugg-klubb. ”Mariefred är ju inte direkt känd för sitt partyliv”, sa receptionisten bara och tittade på oss som om vi var dumma.
Drömtolkare sökes.
1 Comment
hahaha, ja. jag kan då inte säga vad din hjärna försöker förtälja för hemligheter för dig. min älskade älskade vän. vart har du tagit vägen?