familj

Principer

juli 15, 2020

Svartvit pojke på strand När Habanero vill ha allt som finns och helst igår, vet Lilla Gubben allt om tålamod, och om rättvisa.
Rak i ryggen, skarp blick bakom glasögonen. En som lyssnar innan han talar. Kläderna på något vis alltid lite för stora, och den där rynkade pannan och mörka ögonen som ger honom en Charles-Dickensk aura, så att om han sträckte fram en kupad handflata och på 1800-talsbrittiska bad om småslantar för att kunna försörja sin tuberkulossjuka familj, då skulle det inte kännas helt out of character.

Lilla Gubben, en kväll när han leker med systrarna ute på balkongen, och plötsligt finner sig mittemellan starka viljor och starka principer.
Det går att stänga balkongdörren utifrån, med en hasp. Sådant öppnar för möjligheten att – om man exempelvis är en storasyster som tycker en lillasyster börjar bli lite för bossig – lyfta in någon från balkongen, stänga dörren och låsa så att man kan vara ostörd därute.

Så mitt i allt detta alltså Lilla Gubben: bakom honom Storasystern, på en solstol, omgiven av barbiedockor, uppfylld av den massiva pondus som endast finns hos en storasyster.
Framför honom Habanero, på andra sidan balkongdörren, vrålande, med ett illrött ansikte pressat mot dörrens glas.
I Lilla Gubbens ansikte djupt grubbleri. Detta är definitivt the worst of times.
”DET ÄR INTE  RÄTT ATT INTE LÅTA ALLA BARN VARA MED OCH LEKA”, vrålar det illröda Habaneroansiktet, och Lilla Gubben nickar eftertänksamt, som en filosof mitt i en intressant debatt. Den här principen känner han igen, att alla ska få vara med och leka, den är ju uråldrig, i det närmaste fundamental. Han närmar sig balkongdörrens hasp för att öppna upp igen.

”Men om man är med och leker, MÅSTE ALLA FÅ BESTÄMMA”, invänder Storasystern, stoppar Lilla Gubben i steget med en enkel höjning av handen. ”Man kan inte bara komma och säga Jag är en liten prinsessa, alla måste göra som jag säger!
Åhå. Prinsessprincipen. Lilla Gubben nickar och kliar sig på hakan. Definitivt också relevant i sammanhanget, ett resonemang med giltighet, och –
”Men en storasyster ska ta hand om en lillasyster! Ett syskon SKA INTE LÅSA BORT ETT ANNAT SYSKON! I EN FAMILJ!”
Han tar ett djupt andetag. Blåser ut luften i en långsam suck, lägger händerna på ryggen, spankulerar fram och tillbaka över golvets betong och begrundar alla dessa motstridiga principer. Det behövs något högre här. Något som kan sammanfatta, föra samman allt detta kaos, identifiera pudelns kärna, formulera den gyllene regeln som täcker alla eventualiteter.
”Det verkar”, säger han sedan, ”som att vi har problem. Jag tror vi borde gå och prata med mamma.”

Liknande inlägg

– Quiz. ”Ingen av oss kan veta allting.”

– Radio Barn. ”Men mamma, jag vill faktiskt inte dö idag.”

– Söndagsutflykten. ”Hela gänget tillsammans.”

– Radarparet. ”Kör bara kör!”

Och här hittar du mina bästa inlägg. 
Eller följ min Facebooksida eller Bloglovin för att inte missa nya inlägg!

 

0

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Sammanbrottet - Nettelblad oktober 2, 2021 at 4:23 e m

    […] hon livligt om den skuttande täckesboxande mamman för sin bror. Han som tror på auktoriteter, principer och ordning. “Är det sant?”, frågar han mig genast. Och när jag säger att det är […]

    0
  • Leave a Reply