Septemberklar luft, årets bästa tid, och jag skriver. Vad mer finns att berätta än det, inte mycket. Och kanske var jag tvungen att komma till en sådan punkt, för att komma in i ett…
-
-
Livet pågår utan att jag skriver om det. Jag skriver om andra sorters liv, de fiktiva. Boken går långsamt men den går. Jag lever i den lite hela tiden. Det är samma overkliga känsla…
-
Allt jag vill den här hösten är att skriva klart min roman. Det är förstås inte sant, det är bara en överdrift till inledningsmening för att understryka hur gärna, hur mycket jag skulle vilja…
-
Det är den tredje augusti 2024. Jag sitter vid skrivbordet i det gröna sovrummet i mina föräldrars hus och jag ser ut mot träden, fälten. Det är min systers rum, var min systers rum,…
-
Sista dagarna av juli. Regnen faller hastigt och explosivt, ibland mitt i solen. Jordskred och vägar som rasar. när det blir solregn får man önska sig något, så lärde jag mig när jag var liten,…
-
Det kom en fråga från Beata, apropå det här inlägget. Den handlade om kreativitet i korta sjok och långa sjok och behovet av att skapa kontra behovet av att göra annat som bryter av ens…
-
Flora Wiström skrev om sommarskrivandet, det ville jag också göra. För mig är skrivandet något att hela tiden förhålla sig till i varje förändrad situation. Så tror jag att det är för många som…
-
Det är en kväll i maj. Barnen på studsmattan, jag vid köksbordet, balkongdörren på glänt ut mot trädgården och ljuden. Doften av vitsippsmattor, av nyklippt gräs – från andras gräsmattor, inte min. För så…
-
Och sedan: vad mer finns det att berätta. Som om orden tog slut, eller historien. Jorden var platt, man föll över kanten. Det är alltid våren, vartenda år, detta ständiga gnäll. Jag gick tillbaka…
-
Kom tillbaka hit när allt är över, säger en munk till huvudpersonen i Över näktergalens golv-böckerna som jag läste som tonåring. Huvudpersonen sitter och målar fåglar i klostrets trädgård. Hans öde tillhör inte bara honom.…