Ulrika

Hej vänner, fiender och stalkers, idag finns min senaste krönika i Folkbladet. Den handlar om omöjligheten att bli av med sina fördomar, och konsten att lära sig att uppskatta dem i stället. Läs och…

Det är såhär en fredagsafton ska vara, helt enkelt. Efter dagis för somliga och neurologistatusdagar för andra  och flyga-runt-och-skrika-som-en-måsdagar för ytterligare andra (ni får själva lista ut vem som gjort vad).   Kompletteras med…

Många saker vi gör nu kommer jag ju behöva öva på. Massor, och massor, och massor, och det har jag vetat hela tiden – klara tentor kan jag göra i alla lägen, det har jag…

Jomen då var det så att man har haft sin första patient, va.   Varje morgon den här veckan och nästa är två personer ur varje casegrupp (smågrupperna vi är indelade i på utbildningen)…

Om kvällarna, när min dotter somnat, skriver jag. Det går trögt och ofta hittar jag inte den rätta ordföljden, meningarna blir stapliga. Det känns som när man börjar träna igen efter att ha varit…

  Vi är två töser som ger oss ut i stora världen, nu. Går från en del av livet, utbildningen, existensen till något annat och lär oss hur man ska göra något nytt.  …

På Medicinska biblioteket ser jag dem ibland, de där stackarna som sitter med en patologibok i knät, en ekgbok på sin högra sida och en i klinisk kemi på sin vänstra. Och en accelerarande…

Det sägs att våren aldrig kommer i år, och visst känns det tungt när snön ligger i drivor och vinden biter kring mitt ansikte när jag travar mot föreläsningar i ständigt nya lokaler på…

  Det händer grejer, det gör det ju alltid. Jag lagar en massa mat och jag är på dagisinskolningar (WOW vad hon har behövt det här, vår lilla-stora-tjej, man märker hur hon lever upp och…

Så idag börjar jag mitt plugg igen med föreläsningar hela dagen, och samma dag börjar min snart sextonmånaedrs dagis. Det känns stort, men inte direkt vemodigt. Kanske hade känslan varit sämre om det inte…