Den bisarra känslan när man sitter på ett café och redigerar noveller och plötsligt ser sig själv, iförd hatten och allt, ligga dubbelvikt på ett bord bara en liten bit bort. Den där intervjun jag gjorde med Västerbottenskuriren är alltså i dagens tidning, och jag är på omslaget av deras helgbilaga. Inuti får jag prata om min novell, min bok och hur jag hittar inspiration i mitt skrivande.
Jag är så glad för allt det här som händer. Det känns som när min första pojkvän gjorde slut med mig, fast tvärtom. Istället för att vakna på morgonen och tänka åh herregud det kan inte vara sant med en klump i magen och ångesten i bröstet, vaknar jag på morgonen och tänker åh herregud det kan inte vara sant! och sedan ler jag som ett fån.
Fånleende är ärligt talat mitt konstant ansiktsuttryck, just nu.
Och imorgon, mina vänner, fyller jag tjugo.
No Comments