sånt som inte får plats i andra kategorier

Sebum

september 3, 2011

Romanen inskickad och jag försöker lägga all tid åt att glömma den, så att jag inte varje dag ska kika oroligt efter refuseringsbrev på hallmattan när jag kommer hem och kolla telefonen hela tiden för att se om de inte ringt och sagt att de vill ge ut mig (eller i alla fall min bok).

Jag är målinriktad, men inte naiv. Förlagen får in upp mot 3000 manus per år, och ger ut kanske 10 av dem. Debutanter, i allmänhet, lönar sig först på andra, tredje, kanske fjärde boken. Eller aldrig.
Men naturligtvis är det något spännande att vänta på, längta efter, fundera kring, när mina dagar nu går åt att plugga in fakta om talgkörtlar och hudlager. Terminen och uppropet till kursen kommer inte förrän på måndag, men jag kör igång för fullt nu när jag är frisk och kan gå och stå och koncentrera mig, för det vet man inte hur länge det varar. Som vanligt tycker kursuppläggarna att en 28,5-poängstenta precis i slutet av terminen är det bästa sättet att testa våra kunskaper (och jo, läkare ska ju kunna verka under press, så kanske finns det någon poäng i det), och den tentan ligger, som jag nämnt tidigare, två veckor innan min dotter beräknas komma. Jag vill i så hög grad jag kan ligga före i studierna, vill plugga in allt vi lär oss direkt, vill inte tro att jag ska ha någon tentainpluggningsperiod “sen”, för det är tveksamt om det kommer gå.
Drömmen är att jag sista veckorna före tentan har gått igenom nästan allt, mest bara kan repetera lite slött, så att frågan om jag klarar av den eller inte bara blir en fråga om jag över huvud taget kan ta mig dit.

Jag tycker det är galet spännande och roligt. Utmaningar har alltid fascinerat. Jag skulle tro att det är själva nyckeln i den självdisciplin jag ofta lyckas skapa åt mig själv – en mycket stark förmåga att fascineras av abstrakta världar och principer, och sedan följa dem. Det är en fascinerande talang som inte alla besitter, men naturligtvis också farlig, den att skapa stark övertygelse med abstrakta och långt-borta-incitament. I bästa fall ger det självdisciplin, leva-som-man-lär-beteenden och en lätthet i att leva tämligen nyttigt och röra på sig. I värsta fall öppnar det upp för förmågan att bli ideologiskt hjärntvättad (ge mig en ideologi jag älskar, och jag skulle kunna offra mig själv för den i total extas), och för den delen även ätstörningar.

Idag är alltså allt det ger mig att jag ska läsa om talg och svett. Följt av en njutningsfylld studie och ben&bindväv (låter lite som ett bandnamn).
Sedan ska jag cykla någon min för att få rastlösheten ur kroppen, och i afton är det fest!

Ulrika? En lördagskväll? Fest!? kanske ni tänker, och jo jag vet, inte alls min grej. Men jag försöker trots allt göra en normaliserande anpassning till normalt umgängesliv, och kanske kan man göra intressanta iakttagelser av berusade människor som kan vara användbara i någon kommande roman.

0

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply