Det blir faktiskt bättre med åren.
Inte allt, såklart, min hud och min kropp bar ärligt talat färre spår av ålder och lidande när jag var tretton än vad den gör nu (vilket är stört, med tanke på att det bara är fem-sex år sedan och att min hud egentligen borde vara för ung för att ha kunnat börja åldras än, men jag tolkar det som att det var förbannat mycket lidande i mitt liv, en gång i tiden, och sliter man sig tills man nästan går sönder kanske det ger sina märken), men mycket, framförallt i huvudet. I alla fall för mig. Man lär sig så mycket om livet. Och om den där konsten, konsten att leva.
Inte bara överleva, när det är svårt, även om det är en konst i sig, men att se till att leva lite.
Fördelen med att ha varit väldigt, väldigt ledsen i sitt liv, och gjort saker väldigt krångliga för sig, är helt enkelt att man också lär sig en del om hur man muntrar upp sig. Och hur man ser till att ha det lite trevligt även när man inte kan uppfylla alla miljoner krav man tenderar att ställa på sig.
Bli lite mer feel-good, helt enkelt. Det är ju lite en av poängerna med existensen, eller hur?
Detta är min högst ofullständiga feel good-lista för tillfället, den med åtgärder att ta till när man sover för lite och får för mycket panik över plugget:
FEEL-GOOD-LISTAN, to be continued:
– ta på mig fina kläder utan någon anledning, i starka färger
– lyssna på ”100 best country songs” och dylika skivor på Spotify medan jag äter mörk choklad och läser artiklar om näringslära på internet
– ligga hela dagen i en soffa och läsa böcker – den totala semesterkänslan på det hela. Tror ca 60% av mitt välmående efter en solsemester inte alls har med solen och exotismen att göra utan att man får ligga och läsa böcker hela dagarna.
– Duscha. Det kanske är ett symptom på hur störd min arbetsbelastning är i perioder, men att ta en riktigt lång dusch är värsta lyxen för det brukar alltid bli något jag får hetsa in, det här med att rengöra sig själv, för att det inte riktigt får plats i planeringen.
– Skriva fåniga listor, typ som den här.
– Äta frukost på en bricka, i sängen. Känns som om man är uppvaktad av någon som ger en frukost-på-sängen-romantik, även om man gör den helt själv i sin ensamhet medan någon till exempel är på jobbet.
– Fantisera om saker. Så sjukt underskattat. Jag gör det hela tiden, konstant, annars skulle allt vara tusen gånger värre. Missförstå mig inte, det är klart att man ska se till att ha ett liv där man trivs i det man lever i. Men blir inte allt så mycket roligare om man ägnar alla de där tråkiga stunderna (stå och vänta på en buss, ligga och vänta på att få sova, när man väntar på att gröten ska bli klar i micron på morgonen) om man tänker på roliga saker samtidigt? Jag fantiserar konstant om mat. Om den stora godispåsen jag ska köpa med mig till tentan, om semlorna i februari. Jag fantiserar om hur bokförlaget ska ringa snart, imorgon säkert! ringa mig och säga ”Duuu vi älskar ditt inskickade manus vi bokar en tågbiljett till dig till Stockholm nu, första klass med ingående frukost på nattåget, så kan du komma hit och så får vi prata om det och skriva ett kontrakt. Väl i Stockholm tänkte vi att vi kunde betala boende på lyxhotell åt dig, och såklart bjuda dig på en lyxig lunch medan vi förhandlar kring boken, så att du kan fota allt och lägga upp på din blogg och nonchalant à la Blondinbella skriva ”Sitter med min förläggare nu! sjuukt kul & god lunch!”.
Och tusen saker till.
Nu ska jag göra ytterligare en feel-good-sak: sitta i vår massagedyna och få min stackars spända pluggrygg rejält genomarbetad medan jag bläddrar i läkartidningen, kollar på jobbannonserna och låtsas att jag har alla kvalifikationer de söker redan.
kontentan för den som inte pallar läsa detta långa mongoinlägg: gör roliga saker som gör er glada. Det brukar göra livet trevligare. Fantisera också om mat. Det är nämligen det bästa som finns.
No Comments