Jahopp, nu är jag förkyld igen. Jag är van vid att det fungerar såhär, och har gjort de senaste åren nu, och jag är tacksam över att jag var helt frisk och pigg och oförkyld flera långa dagar, typ en hel vecka nästan. Naturligtvis skulle jag kunna vara frustrerad – jag tillbringade de första åren av ständiga infektioner med att vara mycket frustrerad – men det gör ju inte saken bättre, och det gör mig inte frisk snabbare. I stället får det vara som det är. Det går att leva ett liv med ständiga avbrott i produktiviteten, också. Vetskapen om att jag aldrig blir frisk ifall jag inte tar de där gnufsiga småinfektionerna på allvar tvingar mig att ta det extremt lugnt då och då, bara hasa runt och läsa böcker, och dessutom samtidigt känna att jag är otroligt ansvarstagande och duktig som gör det. Att jag är bäst som inte hetsar mig själv att prestera, liksom.
Boken får vänta lite, den blir ju klar när den blir klar. Studierna också; det viktigaste är att jag försöker bli frisk till när föreläsningarna börjar igen i september. Idag är en dag av gröt (min feel-good-mat), av ingefära, och av lugn.
Hurra för det.
No Comments