I afton känner jag mig dyster. Mitt skrivande går inget vidare och jag tror att jag helt enkelt ska lägga romanförfattandet på hyllan. Det är lite av en livskris, för att skriva böcker är vad jag hela mitt liv har trott att jag i någon mån skulle ägna mig åt.
Då tröstar jag mig med att titta på Kakogo kak Putin med The Putin Girls! Äkta rysk hyllningspop till den store ledaren.
amen hallelujah.
4 Comments
Ulrika, jag har tittat in lite nu och då i förhoppning på att få din förklaring/definition av begreppet "den ultimata liberala människan".
Hur lever "den ultimata liberala människan"?
—
"När inte ens liberalerna kunde leva som den ultimata liberala människan, fick jag svårt att tro att man skulle kunna skapa ett samhälle byggt på tanken att alla kunde leva som den ultimata liberala människan."
Maria: Liberalismen bygger på att människor ska konsumera i enlighet med sina värderingar, och att samhällsförbättringar ska drivas fram genom individens val, Det innebär att den ultimata liberala människan måste vara kapabel att välja rätt, att gå efter sina principer, efter i vilken riktning man vill att världen ska röra sig, när man väljer. Vad jag såg var ett oerhört hyckleri i detta, när det gällde konsumtion. Många, även liberaler, sa helt enkelt "jag orkar inte bry mig" och köpte det billigaste alternativet, det med snyggast förpackning eller något annat som man egentligen, på ett värderingsmässigt plan, inte tyckte borde spela så stor roll.
Kort sagt kräver det liberala samhället människor som kan ta ett mycket stort ansvar i allt de gör, på ett sätt som jag upplevde att inte ens de som trodde på detta samhälle var kapabla att göra.
Hoppas jag har förtydligat mig något, tack för att du frågar 🙂
Hej Ulrika, stort tack för svar.
Du skriver: "Liberalismen bygger på att människor ska konsumera i enlighet med sina värderingar."
Jag har inte stött på just "konsumera i enlighet med sina värderingar" som fundament för liberalismen – varifrån (dvs från vem) kommer den tanken?
Jag trodde, att Adam Smiths idé om "the invisible hand" fortfarande var en inflytelserik utgångspunkt för liberalismen? Dvs trots att människor agerar UTAN någon tanke på "i vilken riktning man vill att världen ska röra sig", så samverkar ändå olika människors agerande och samarbete på ett i huvudsak gynnsamt sätt (utan någon centralstyrning).
Är den tanken lite passé för dem, som idag betraktar sig som liberala (i Sverige)?
Tanken kommer från mig. Många liberaler skulle kanske inte formulera det så tydligt, men jag ser det som den logiska konsekvensen av deras ideologi, och framförallt hur de ofta argumenterar. När det gäller till exempel miljöproblem anser många helt uppenbart att folk bör agera med en tanke på vart de vill att världen ska röra sig, men man anser ändå att det ska ligga på individer att konsumera i rätt riktning. (Visserligen, enligt vissa, med subventioner/skatter från statens sida som gör det mer lockande att konsumera "rätt", men då har man ju gått åt centralstyrningshållet – och med andra ord gjort mer som jag tycker att man bör göra.)
Finns säkert en del teoretiskt lagda liberaler (för det finns rätt många sådana över huvud taget) som fortfarande ser poänger i den osynliga handen. Jag ser också stora poänger i det, men jag tror att den fungerar i små system på en väldigt lokal nivå.
Men jo, vad jag uppfattat är det få som renlärigt bara tror på den osynliga handen idag. Men jag kan förstås inte tala för alla liberaler, då jag var aktiv under ganska kort tid i Liberala Ungdomsförbundet.