Det fanns en gång en pokerspelande ung man, som hittade min blogg en höstdag 2008. Han bodde i en stad mittemellan den där min första pojkvän föddes och den stad där min första pojkvän tände sin första cigarett mot en spisplatta en sådan natt då tonårsångesten var outhärdlig. Han hette samma sak som min andra pojkvän skulle göra och den enda gången då jag egentligen har kommunicerat mycket med honom var en sommar då jag satt i nordafrika och undrade varför livet gjorde så ont att leva och varför jag var på denna svettiga, varma plats där allting var ångest, vände mig av och an i den nordafrikanska natten och insåg att en anledning till att jag var där kanske var att jag inte hade någon annan plats att ta mig, för att allting redan var förstört för mig överallt annars. (Ungefär som judarna, med Israel.) Då pratade jag vildsint med alla jag kunde få tag med, varje eftertraktad stund med internet skrev jag till folk, men var för deprimerad för att det egentligen skulle kunna kallas kommunikation.
Så den här unge mannen, jag känner honom inte så bra. Men när jag desperat har bett om spellistor på min blogg, då har han varit en av de få som faktiskt skickat mig några. Och nu sitter jag och lyssnar på en av dem.
Och poängen med det här inlägget är hur jävla bra den är.
Godkväll.
1 Comment
smickrad i am, lots of love. om du för övrigt inte redan har laddat hem den nya uppdateringen av spotify (om den nu är ny, själv fick jag reda på att den fanns för några dagar sen, men jag kanske bara är långsam) så råder jag dig att göra det nunu. några nya funktioner, den bästa av dem är att man nu kan föra över musik från hårddisken till spotify, så att man kan lägga in musik som inte finns på spotify och använda i spellistor osv.