The terrifying lows

Jag är matlådekvinnan. I skolans lilla kök har jag, kylen och mikrovågsugnen utvecklat ett passionerat polyamoröst förhållande.

Men idag är min matlåda spårlöst försvunnen. En orolig känsla i maggropen antyder att jag kan ha glömt den på bussen.
Och jag som hade gjort mellanmål för att klara den långa dagen, och allt. Nu tvingas jag leva på frukt och nötter. (Fast absurda mängder nötter, i och för sig.)

Kanske man borde äta en pizza ikväll för att trösta sig, och, eh, kompensera för kaloriförlusten. Idag börjar i och för sig mitt nya nyttigare liv – de senaste två veckorna svär jag att jag har fikat varje dag – som inte ska vara fanatiskt men något mindre fika-pizzabaserat.

Men idag är jag en dålig vegan, och en vandrande dålig hälsa.
Jag tror att vi alla skulle må lite bättre i våra liv om vi syndade åtminstone en gång om dagen.