Godafton

”Kreativitet är det hål i muren genom vilket vi ser verkligheten”, sa Goethe.
Det var ju kul för honom. Jag tilltalas av det hela och går därför de närmaste dagarna in i en ännu djupare isolering än tidigare. Man kan fråga sig om det är möjligt, eftersom jag har isolerat mig från hela min bekantskapskrets och mitt sociala liv nu i princip består av telefonsamtal med enbart två personer (vilket skiljer sig från den verklighet jag en gång befann mig i) men nu kommer jag låta all tid jag nu lägger på impulsiva sociala saker gå till att rita. (Som jag har återupptäckt magin i.) Och skriva. (vilket alltid varit magiskt, och aldrig kommer att sluta bli.

Hon är störd, kanske ni tänker.
Jag tänker tillbaka: NI är störda om ni inte inser det förrän nu.

Sedan går jag iväg försjunken i min egen hypnotiska verklighet medan jag nynnar på melodier utan struktur, som Marla Singer i Fight Club när hon lämnar Tylers hus för att hon till slut fått nog, klädd i den där klänningen som hon köpte i en second hand-affär.

Godkväll.