(Gammal bild. Jag redigerar inte bilder riktigt sådär vedervärdigt längre.)
Jag tror att jag borde bli mer av en livsnjutare. Problemet är bara att all njutning existerar bara så perfekt vid sidan av sin totala motsats.
Kontraster. De är så vackra.
Planer för dagen: hämta ut mediciner på apotek. Som egentligen inte är så spännande. (Ja, syftningsfel, men apotoken är väl inte heller så himla spännande.) Byta felköpta varor. Äta en god livsnjutarlunch. Ha panik för att sådana kommer att göra mig gravt överviktig. Ha ickepanik för att det egentligen inte spelar någon roll.
Ha styrelsemöte. Gå på debatt om EP. Sätta upp affischer. Plugga kemi. Dricka te.
Och skriva. En av få saker som faktiskt känns verklig i en värld som tycks så plågsamt surrealistisk. Det här förstår jag inte. Sommar känns inte verkligt.
No Comments