Iskallt mineralvatten kan vara så gott när man gått runt i timmar (eller egentligen kanske bara en och en halv) i vårkväll och varm luft mot ansiktet.
Våren är en förhäxande årstid. Kanske i år ännu mer än förra året, misstänker jag plötsligt. Det är väldigt spännande. Den smakar kallt och varmt på samma gång och kvällarna är oerhört vackra nu.
Jag stod i fem minuter och betraktade humlor i ett träd på en mörknande men ändå klart blå (om än inte klarblå) himmel. Längst bort de rosa tonerna och en sol. I fokus träd som såg ut som videung skulle ha sett ut om den varit träd. (Fast nu när jag tänker efter var det bara att det var knoppar! och ännu inte utslagna blommor! hahaha!) Och humlor på knopparna. Fina humlor. Jag har nu en lista av favoritdjur. Ett är människan, två apor, tre får och fyra humlor. Det är väldigt fint antar jag.
I helgen ska jag på en utbildning. Det är roligt för jag minns vad jag tänkte när jag var på samma plats senast. Det var ändå inte längre sedan än i oktober förra året men jag tror att väldigt mycket har förändrats. (och ändå i slutänden givetvis ingenting alls, eftersom pendelrörelserna bara är linjära projektioner av cirkelrörelser och det följaktligen ändå, på det stora hela, i det egentligen som inte existerar, bara går runt runt runt till sist.)
No Comments