Idag frågade en kvinna på busshållplatsen mig om jag kunde hjälpa henne att ställa in tid och datum på hennes nya mobiltelefon. Det kunde jag inte. Eller snarare vågade jag inte försöka.
Däremot satt vi och småpratade i tio minuter, en kvart. Om hennes gamla mobiltelefon som blivit brutalt stulen. Om hennes supertekniske son, som tyckte det var så pinsamt att säga att han skulle hälsa på sin mamma i Gottsunda, att han sa att hon bodde i Valsätra i stället. Om försäkringskassan.
Mest kände jag mig så bra. För att jag inte dök ner i min tidning direkt och flyttade så långt ifrån henne jag kunde. Att jag inte var… ett offer för min svenska kultur?
Sedan har jag varit på skolupprop, ätit chokladtårta och lånat en rysk barnbok på biblioteket. Inte för att jag kan förstå den, men jag kan läsa orden och vara lycklig för att jag gillar ryska.
Hej.
6 Comments
You go girl!
Krossa fegis-Sverige!"
Däremot är vår kultur välduigt skön när man är sådär extremtrött, på bussen hem från plugget och bara vill gömma sig bakom sina hörlurar och drömma sig bort ett tag.
Varför råkar jag aldrig ut för snälla, trevliga tanter? Det känns som att alla 60+ bara ser rakt igenom mig! ><
Vi råka ut för en snäll svensk tant på borgbacken! Hon var rädd över att åka i berg-och dalbanan!
Vi prata med henne lite. Hon var mysig.
Du låter som jag. Det är läskigt. Skulle mycket väl kunna låna tyska barnböcker bara för att och sitta där och smeka sidorna ömt.
Hitta adverbet på under två sekunder och få en kram!
Jag har faktiskt planerat att låna en fransk sagobok på biblan ett tag! Fast jag måste läsa ut alla böcker jag har först. Eh. Annars har vi faktiskt en fruktansvärt liten utländskaböcker-sektion. Tittar igenom den varje gång. Same shit different day, oftast.
Jag tycker om engelska med rysk brytning. Det är så underbart sliskigt. Jag skulle kunna lyssna på ryska en hel dag för att kunna inbilla mig att den som pratar försöker ragga på mig. Det låter släpigt och åååh jag vet inte.
Jag förvånas av att du själv tror att du helst skulle undvikit att prata med tanten. Varje gång jag har träffat dig har jag uppfattat dig som social och trevlig och rolig och en sådan som skulle kunna hälsa på främlingar lite hur som helst.
Jag skriver alltid förskräckligt långa meningslösa kommentarer.
Lycka till med romanplaneringen, min heta soon-to-be-helryska hora!