jag väckte henne och sa, du vet att jag drunknar

Blogg.se har ju för den som inte märkt det varit dött… några dagar eller något, vilket i bloggsammanhang känns som en smärre evighet, också för att jag inte har kunnat få några nya kommentarer under den tiden. Men när jag inte har bloggat någon till några gånger om dagen, så har jag ju i alla fall en massa jag skulle kunna skriva om nu. Vilket får mig ännu mer att inse att även om det finns folk som skulle kunna säga att jag har ett tråkigt liv (fast väldigt korkade människor. Jag har ett jätteroligt liv. Mohahaha.) så kan få beskylla mig för att någonsin ha tråkigt. Jag har inte tråkigt. Jag är adhd på speed. Total mani.

Under de dagar blogg.se har varit nerstängt, har jag:
o på en kvart utarbetat det som först skulle bli ploten till en manga/anime, men nu har gått över till att bli ren romanhandling, eller snarare en romanseriehandling. Den handlar om robotapor och ett land som existerar som folks drömmar. Och är helt absurd och olik allt annat jag någonsin skriver. Men robotapor. Det perfekta begreppet.
o bråkat med en väldigt nära vän
o varit och fikat med Madelene och vid en busshållplats jag aldrig åker helt plötsligt träffat både min rektor och min cyklande bror inom ett mycket kort tidsintervall (ödets ironi och uppsalas litenhet i ett nötskal)
o spelat fotboll i i princip två timmar
o gått runt i min rosa peruk (folks reaktioner är… intressanta. Jag ser inte min rosa peruk som så extrem, men människor stirrar ut mig mycket mer än vad jag någonsin hade trott. Och en kompis till en kompis sa till mig att jag såg ut lite som godis. Utan att mena det som varken komplimang eller förolämpning.)
o lekt ordleken och blivit besatt av det igen
o lekt små kurragömmalekar gentemot en människa jag är livrädd för
o haft högläsning för mig själv av mina egenskrivna texter (narcissism!) när jag inte kunde sova
o varit på bio
o läst en och en halv bok
o läst tidningen varje dag (jag har fått något slags narkomanlikt beroende av svenska dagbladet)
o ätit tre magnumglassar av smaken Mayan Mystica, som är helt fantastisk.

Det är bara intressant. Att folk kan säga att man har tråkigt. Man har inte tråkigt. Man har bara brist på idéer, antar jag. Idéer på saker att sysselsätta sig med. Men jag har inte det. Dels för att jag läser 1070 poäng med ett skolsätt som kräver jättemycket eget ansvar. Så det finns snarare lite för mycket att sysselsätta sig med, med något som teoretiskt skulle vara tre timmar läxor per dag (bara att jag är smart/lat och inte behöver så mycket tid). Men dels för att… jag vet inte. Jag kanske bara har väldigt mycket idéer om vad jag vill göra. Jag kanske bara är dålig och kommer att misslyckas kapitalt närsomhelst. Men jag tror inte det.