älskling, ska du redan gå? det var inte lärkan, det var näktergalen.

Saker har en tendens att inte arta sig som tanken var från början, och det är just det som är så fascinerande. Man går där och tror att det har lagt sig till rätta, men sedan… små mönster.

Jag antar att den största anledningen till det här blogginlägget är att mitt internet hemma dog igår och jag kände abstinens och ville få skriva. Bara för att säga hejhej till bloggen liksom. Det är nästan sorgligt.

För övrigt kan man konstatera att kombinationen min  svarta hatt och känslor ger lite cowgirlkänsla, vilket skapar outsäglig lycka. Och att varma element är varma.

Nattens dröm:
Vi skulle göra ytterligare en föreställning av musikskolans melodifestival, men jag hade glömt de rätta kläderna så jag fick leta igenom en hög med smutskläder och det hela var jättestressigt och de gjorde ett fult extranummer innan de satte igång melodifestivalen bara för att jag skulle få extra tid. Det hela var relativt realistiskt – i alla fall mer än drömmen om björnen, skulle jag tro.