Hej mina vänner. Livet rusar. Dagarna räknas ner. Jag skriver saker. Jag skriver om. Jag träffar patienter och njuter av deras berättelser. Jag hör så sorgliga saker att det vrider sig i…
-
-
För ett år sedan sov inte min son om nätterna, och inte min man heller. Det var en tid som dominerades av vardag, och en tid som var fylld av drömmar. För…
-
Hej kompisar, vi måste stoppa pressarna!För första (och enda?) gången har jag träffat ett fan! Mitt på blanka dagen!? På cykelbron på väg mot sjukhuset (<—– obs går här nästan dagligen fram…
-
Mitt skrivande är som mitt barnafödande. Varje misslyckande och varje motgång i drömmen om att bli författare är som varje värk jag tagit för att få mina barn. Det är bara som…
-
(bild från en morgon i augusti, när min yngsta dotter var alldeles ny) I förra veckan födde jag ett barn. Nej, det är inte riktigt sant förstås. Med en sjumånaders här…
-
Hej. Det här har jag tänkt mycket på den senaste tiden: 1. Framgång. Och hur det är precis som alla säger – att det är inte i nivån av framgång känslan av…
-
Jag kan sy ihop sår, palpera livmödrar och utföra suicidriskbedömningar. Men möjligen är det jag är stoltast över i mitt liv just nu att jag kan knyta upp min tiokilosklump till halvårsbebis på…
-
Hej. Jag läser kvinna-barn-kursen och det är så fascinerande att jag nästan hade kunnat bli gynekolog/obstretriker på rent intresse. Men det vore rätt dumt eftersom det är en kirurgisk specialitet som är jättejourtung. Och…
-
Min älskade man, idag blir du trettio år. Det betyder att vi har varit ett par under tjugo procent av ditt liv. Det är fina siffror, baby. Det finns tusen saker…
-
Jag skriver detta med bara en hand. Den andra armen är upptagen som stöd under ett ammande barns huvud. Kanske är det en bra symbol för det här året. Ständigt dubbla lojaliteter. Motstridiga…