Igår startade vårterminen och nu är det i full gång. Kirurgiterminen är vad som gäller – har övat suturer på en skumgummigrej och snart är det dags för riktiga patienter… Är inte särskilt händig av mig och jag hatade syslöjd en gång i tiden, men det blir bara till att öva, öva, öva.
I övrigt vet jag inte om jag någonsin skrev det uttryckligen, men planen är alltså att jag inte tar studieuppehåll med den här bebisen heller. Jag pumpar ut mjölk och så ammar jag honom när jag är hemma, annars är det mannen som tar huvudansvaret för dagar och nätter medan han pluggar på distans. Det funkade bra sist och funkar än så länge bättre nu, när vi har alla våra rutiner från förra gången. Fast visst träffar man på folk som tror att man är en aning tokig. Och visst händer det att jag undrar varför jag alltid envisas med att göra saker precis tvärtemot hela tiden, varför jag inte bara kan bete mig som alla andra någon gång. Det finns en bekvämlighet i att vara konventionell. Jag har verkligen försökt, men det spårar alltid ur och blir väldigt ulrikiskt och väldigt lite normal-människa-aktigt hur jag än gör.
No Comments