Imorgon bitti drar jag och magen (som är betydligt större än sådär nu, det slutar ju aldrig) på ledarskapskurs med läkarprogrammet. Min initiala beskrivning för maken var ”vi kommer åka iväg och bo på ett ställe och äta massa mat”, vilket kanske inte är heltäckande, men det är ju ändå ganska mycket så man gör på utbildningar i internatform. Har fortfarande ljuva minnen av kursgårdsboende från när jag var engagerad i Liberala ungdomsförbundet, det finns något så vardagsdekadent i att bara resa iväg och få allting fixat.
Här kommer vi att hänga, ledarskapskursen heter UGL och är något gruppsykologi-bli-bra-ledare-tränas-i-självinsikter-och-analyser-grejs som en gång i tiden utvecklades av försvaret. Jag är borta tills på fredag, vi hörs då.
No Comments